Vårbudgeten: Ladorna fylls på – men kvinnor får fortfarande inte kosta

Genomgående i regeringens vårbudget är att ekonomin går starkt och arbetslösheten sjunker. Men det ekonomiska utrymmet används inte för att förbättra jämställdheten. De nya satsningarna på trygghet och säkerhet saknar ett jämställdhetsperspektiv och det finns inga insatser för att stärka nyanlända och utrikes födda kvinnors etablering. Sveriges Kvinnolobbys slutsats är att kvinnor får kosta lika lite i högkonjunktur som i lågkonjunktur.

Ny granskning: Regeringens etableringssatsningar bidrar till ojämställdhet

Kvinnor får mindre, sämre och senare stöd för etablering. Samtidigt går de stora och dyra satsningarna till mansdominerade branscher och yrken. Medan män i högre grad tar del av subventioner och snabbspår som leder till arbete, får kvinnor ta stickspåret till arbetslöshet och obetalt hemarbete. Det visar en ny granskning av Sveriges Kvinnolobby som efterlyser insatser för att rätta till snedfördelningen i regeringens vårbudget.

Kvinnor jobbar gratis en timme varje dag

Lönegapet mellan kvinnor och män är 12,5 procent. Baserat på en arbetsdag från kl. 8-17 innebär det att män får betalt hela dagen, medan kvinnor slutar få betalt för sitt arbete klockan 16:00. Idag avslöjades det nya klockslaget vid en fotografering på Sergels torg i Stockholm. På plats för att manifestera för jämställda löner var bland andra jämställdhetsminister Åsa Regnér.

INBJUDAN: Vilket klockslag börjar kvinnor jobba gratis?

Förra året var löneskillnaden mellan kvinnor och män 13,2 procent. Det innebar att kvinnor arbetade gratis efter kl. 15:57 varje dag. Idag kl. 12.00 avslöjas det nya klockslaget i kampanjen Lön hela dagen på Sergels torg i Stockholm. Kom och möt representanter från rörelsen och jämställdhetsminister Åsa Regnér.

76 miljarder mer till mansdominerade yrken – varje år

76 miljarder per år är summan för den strukturella löneskillnaden mellan kvinno- och mansdominerade yrken i Sverige. Det visar en rapport som lanseras idag. Studien är den första som gjorts där löner jämförs i yrken som kan betraktas som likvärdiga vad gäller utbildning, ansvar, ansträngning och arbetsförhållanden.

Jämställd föräldraförsäkring och arbetsmarknad måste gälla alla

Idag presenterar regeringens utredare förslag om att minska uttaget av föräldrapenning för nyanlända föräldrar. Sveriges Kvinnolobby välkomnar att möjligheten att ta ut ledighet över lång tid begränsas men anser att flexibiliteten i försäkringen ska begränsas för alla, inte bara nyanlända. För att säkerställa jämställdhet på arbetsmarknaden krävs mer och bättre etableringsinsatser för alla kvinnor som står långt från arbetsmarknaden.

En gradindelning skulle försvaga arbetet mot sexköp

Att dela in sexköp i olika grader skulle försvaga arbetet mot prostitution och urholka synen på sexköp som ett allvarligt brott. Istället bör man se till att fler döms till fängelse genom att minimistraffet höjs. Det slår Sveriges Kvinnolobby fast i sitt remissvar på Människohandelsutredningens delbetänkande (SOU 2016:42) som idag skickats till justitiedepartementet.

18 bidrag har nominerats till Svenska Jämställdhetspriset 2017

Svenska Jämställdhetspriset är en nationell utmärkelse som årligen delas ut till en aktör som genomfört ett exceptionellt arbete för jämställda verksamheter. Inför prisutdelningen 2017 har 18 bidrag nominerats. Bland de nominerade finns kommuner, företag och ideella organisationer.

Ny rapport visar: Sverige sämst i Norden på könsdiskriminerande reklam

Idag släpper Sveriges Kvinnolobby en granskning av hur lagar mot könsdiskriminerande reklam i Norden ser ut och följs. Granskningen visar att alla länder behöver arbeta mer aktivt mot sexistisk reklam, men att Sverige är sämst i klassen. Det är hög tid för Sverige att införa en lag mot sexistisk reklam.

Höstbudgeten: Det finns inga snabbspår till jämställdhet!

Sveriges Kvinnolobby har granskat regeringens budget och efterlyser större och mer genomgripande reformer. 2017 års budget har fler jämställdhetsanalyser än tidigare, men de konkreta åtgärderna är fortfarande för få. Ett exempel är etableringssatsningarna. Snabbspår och korta vägar är bra, men om insatserna inte når både kvinnor och män är risken stor att ojämställdheten ökar.