Nyanlända kvinnor får mindre, sämre och senare stöd för etablering än nyanlända män. Ett stort ansvar vilar på kommuner och arbetsförmedling att arbeta aktivt för en mer effektiv och jämställd etablering. Uppsala har goda förutsättningar att bryta dagens skeva fördelning. Det skriver Clara Berglund generalsekreterare för Sveriges Kvinnolobby och Mariet Ghadimi verksamhetschef för TRIS i en debattartikel i UNT idag.

En granskning som Sveriges Kvinnolobby gjort visar att mind­re än vart fjärde instegsjobb (23 procent) och nystartsjobb (22 procent) gick till en kvinna förra året. Det är subventionerade anställningar där staten kompenserar arbetsgivare som anställer nyanlända, vilket innebär att mer resurser går till män.

I snabbspåren som tas fram av Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter var bara 31 procent av deltagarna kvinnor, och bland de som går vidare till arbete efter etableringen är könsfördelningen ännu skevare (15 procent av kvinnorna och 36 procent av männen). Män får alltså både de dyraste insatserna och de som i störst utsträckning leder till jobb.

Ojämställdheten speglar inte könsfördelningen bland deltagarna i etableringsuppdraget i stort där 41 procent är kvinnor, och inte heller deras utbildningsnivå. Andelen kvinnor utan eller med kort utbildning är något större, men på det stora hela är utbildningsnivån jämn.

En viktig förklaring är att satsningar på nystartsjobb, snabbspår och validering är fler och större inom mansdominerade branscher som teknik, bygg och gröna näringar. Åtta av de nio snabbspår som nu förhandlas fram gäller yrken där fler män arbetar. Trots att det råder brist inom kvinnodominerade sektorer, exempelvis vård och omsorg, görs inte motsvarande satsningar där.

Det är vanligare att kvinnor har aktiviteter på deltid eller inte kan delta på grund av ett större ansvar för barn och obetalt hemarbete. Men det har också visat sig att kvinnor inte anvisas insatser i samma utsträckning som män. Det förekommer dessutom att kvinnor tvingas tacka nej till arbete på grund av hedersrelaterade normer, till exempel att det inte anses lämpligt för kvinnor att utföra vissa uppgifter, att arbeta tillsammans med män eller att jobba natt.

För att bryta ojämställdheten krävs politisk vilja och ett aktivt arbete där regeringen, kommunerna, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter tar gemensamt ansvar. En förutsättning för jämställd etablering är att anhöriginvandring öppnas upp och att handläggningstider för asylärenden kortas.

Uppsala kommun har stor möjlighet att verka för en mer jämställd etablering lokalt. En viktig insats är att stötta verksamheter som bidrar med stöd och kunskap till kvinnor i etableringsuppdraget, bland annat om rätten till ekonomisk självständighet, egen ekonomi, pension och försäkringar, och som ger möjlighet att komma in på arbetsmarknaden till exempel via praktik.

TRIS projekt Livscirkeln, som genomförs med stöd av Arbetsförmedlingen och där Uppsala kommun och näringsliv bidrar med praktikplatser, är ett exempel på en sådan verksamhet. Det behövs också satsningar på hälsa och traumabearbetning, och på tillgänglig barnomsorg och barnpassning.

Yrkesutbildningar, snabbspår och subventionerade anställningar inom kvinnodominerade branscher måste prioriteras i överenskommelser. För kvinnor med kort eller ingen utbildning behövs satsningar på jobb med lägre kvalifikationskrav som stödpersonal inom exempelvis vård och omsorg och hotell och restaurang.

Men kvinnor måste också i högre utsträckning delta i de insatser som redan finns. Det kan uppnås genom att platser öronmärks för kvinnor i etableringssatsningar eller genom att subventionen höjs för arbetsgivare som anställer kvinnor. Alla som möter nyanlända måste också få ökad kunskap om jämställdhet och om de hedersrelaterade begränsningar som kan hindra kvinnors etablering.

Vi hoppas att Uppsala tar chansen och skalar upp sitt arbete för nyanlända kvinnors etablering.

Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby

Mariet Ghadimi, grundare och verksamhetschef, Tjejers rätt i samhället (Tris)

Den 22 maj kl. 17–18 arrangerar Sveriges Kvinnolobby, Tjejers rätt i samhället (TRIS) och Uppsala stadsbibliotek seminariet ”Hur ska fler nyanlända kvinnor komma i arbete?” med bland andra kommunstyrelsens ordförande Marlene Burwick (S), 2:e vice ordförande Fredrik Ahlstedt (M), Samira Mchaiter, regionchef Rikshem Uppsala och Yllka Nuhiu, etableringssamordnare Arbetsförmedlingen. Läs mer här.

Sveriges Kvinnolobbys granskning Snabbspår & Stickspår visar att nyanlända kvinnor missgynnas i etableringen.

Tjejers rätt i samhället (TRIS) driver projektet Livscirkeln som ger stöd och handledning för etablering för kvinnor i Uppsalaregionen.

Debattartikeln i UNT.