Nästan hundra år efter att kvinnlig rösträtt infördes i Sverige står ännu ett ödesval för kvinnors och flickors rättigheter för dörren. Flera av valets stora frågor handlar indirekt om jämställdhet och för första gången på länge finns partier som går till val på begränsa kvinnors makt och frihet. Tänk på det när du röstar den 9 september, skriver Anna Giotas Sandquist, Clara Berglund och Kerstin Kyhlberg Engvall från Sveriges Kvinnolobby i dagens Svd Debatt.

I 20 års tid har Sveriges Kvinnolobby å kvinnorörelsens vägnar granskat olika regeringar och partiers jämställdhetspolitik. Vi har kritiserat allt från jobbskatteavdrag till låga pensioner och bristande satsningar mot mäns våld mot kvinnor. Vi har fört fram egna förslag och diskuterat lösningar med politiska företrädare från olika block. Därefter har partierna ställts till svars för sin politik i mediernass olika debatter och utfrågningar. Denna tradition av växelverkan och breda allianser mellan modiga politiker och kvinnorörelsen har gjort Sverige till ett av världens mest jämställda länder.

Men i årets val har något förändrats. Den våg av antifeminism och sexism som kvinnorörelsen länge varnat för har på allvar nått Sverige. Alla sluter inte längre upp bakom målet om ett Sverige där kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Kvinnliga partiledare tar emot hat och hot och flera partier går till val på reformer som att avskaffa genuspedagogiken i förskolan. Mest utmärkande är att riksdagens tredje största parti, Sverigedemokraterna, vill riva upp flera av kvinnorörelsens och jämställdhetspolitikens viktigaste reformer. Bland annat vill partiet begränsa aborträtten, ta bort reserverade månader ur föräldraförsäkringen och införa ett nytt vårdnadsbidrag.

Partiet vill även återinföra vad man kallar “frivillig” sambeskattning. Det är en reform som skulle rasera en av jämställdhetspolitikens viktigaste hörnstenar. När sambeskattningen avskaffades 1971 fick kvinnor incitament och möjlighet att förvärvsarbeta, försörja sig själva och fatta egna beslut om hur och med vem dem vill leva. Tack vare det har Sverige i dag högst andel förvärvsarbetande kvinnor i världen. Men denna 50 år gamla milstolpe vill Sverigedemokraterna alltså tillintetgöra.

Tyvärr har mediernas många utfrågningar, debatter och valkompasser allt för sällan tagit upp jämställdhet som ett tema i valrörelsen. Varken Sverigedemokraterna eller något annat parti har behövt utveckla och stå till svars för sina jämställdhetspolitiska förslag. Sverigedemokraternas politiker har inte behövt svara på vilka kvinnor som de tror “frivilligt” skulle välja att sambeskatta sig och hur detta skulle påverka jämställdheten och Sveriges ekonomi. I stället tillåts dessa bakåtsträvande förslag stå oemotsagda.

Inte heller valrörelsens stora frågor som integration, trygghet och sjukvård har lyfts ur ett jämställdhetsperspektiv – trots att de på olika sätt handlar om skillnader mellan kvinnor och män. Utrikes födda och kortutbildade kvinnor är den grupp som står allra längst från arbetsmarknaden. Om Sverige inte hittar vägar till arbete för dem kommer segregationen att bestå för all framtid. Trygghet handlar inte bara om fler poliser på stan utan också om att kvinnor och flickor ska vara skyddade från mäns och pojkars våld i sina hem och på sina arbetsplatser. Bättre och mer tillgänglig vård utlovas av alla partier, men varför får de inga frågor om hur lönerna ska kunna höjas och arbetsvillkoren kunna förbättras i denna kvinnodominerade sektor?

Flera viktiga jämställdhetsreformer står på spel i årets val. Det är i sig en anledning till att gå och rösta och delta i demokratin. Nu har du chansen att säga ja eller nej till en fortsatt bred, progressiv utveckling mot jämställdhet.

Anna Giotas Sandquist
ordförande Sveriges Kvinnolobby
Clara Berglund
generalsekreterare Sveriges Kvinnolobby
Kerstin Kyhlberg Engvall
vice ordförande Sveriges Kvinnolobb