Sexualbrott och mäns våld mot kvinnor är en prioriterad fråga för den feministiska regeringen. När sexualbrottskommittén tillsattes var ambitionerna höga. Betänkandet Ett starkare skydd för den sexuella integriteten (SOU 2016:60) innehåller flera behövliga reformer, men erbjuder inte de genomgripande reformer som så väl behövs.

Sveriges Kvinnolobby har lämnat ett remissyttrande till sexualbrottskommitténs förslag i SOU 2016:60. Vi tillstyrker förslaget om en samtyckeslagstiftning och kriminaliseringen av oaktsamhet vid sexualbrott. En sexualbrottslagstiftning som bygger på ömsesidig frivillighet borde vara en självklarhet för ett samhälle som eftersträvar jämställdhet mellan kvinnor och män. Lika självklart borde det vara att ett brott har begåtts oavsett om förövaren hade uppsåt eller inte. Oaktsamhetsbrotten är också de enda åtgärderna i utredningen som har möjlighet att generera fler fällande domar och är därför dess viktigaste förslag.

Däremot motsätter sig Sveriges Kvinnolobby förslaget om att ersätta brottsrubriceringen våldtäkt med sexuellt övergrepp. Eftersom våld inte är ett brottsrekvisit menar utredningen att våldtäkt är ett olämpligt ord. Vi vill hävda motsatsen. Våldtäkt innebär alltid en form av våld, dock inte alltid fysiskt. Att våldtäkt ska ses som en våldshandling och en form av mäns våld mot kvinnor är en viktig juridisk och politisk utgångspunkt. Begreppet sexuellt övergrepp används i vardagligt tal för att trivialisera våldtäkter. Sveriges Kvinnolobby anser att den nya brottsrubriceringen skulle innebära att man går förövaren till mötes och signalera att brottet inte längre ses som lika allvarligt. Det finns inga belägg för att en ändrad brottsrubricering skulle leda till fler anmälningar eller till att synen på våldtäkt skulle förändras i rätt riktning.

Att byta namn på brott är att lägga tid och kraft på fel åtgärder. För att åstadkomma fler anmälningar krävs bättre kunskap om vad en våldtäkt är, hur man anmäler och framförallt fler fällande domar så att den som utsatts känner att det är möjligt att anmälan kan leda till påföljd. Det säkraste sättet att visa att våldtäkt är ett allvarligt brott är att höja minimistraffet så att de som döms får längre straff.

Att det finns en tydlig och väl fungerande lagstiftning som också implementeras är en förutsättning för att arbetet mot mäns våld mot kvinnor ska fungera. Men om regeringen menar allvar med prioritera dessa frågor krävs också förbyggande arbete så som att förbättra sexualundervisningen och minska spridningen av pornografi. Idag är pornografin grövre och mer tillgänglig än någonsin. Om unga pojkar dagligen tittar på filmer som erotiserar övergrepp på kvinnor och barn kommer vi aldrig att lyckas minska sexualbrotten hur bra lagstiftning vi än har. Vidare krävs att hela rättsväsendet utbildas och har kunskap om mäns våld mot kvinnor och den praxis som utvecklas noga bevakas så att den är enhetlig med lagstiftningens intentioner.

LÄS YTTRANDET: ETT STARKARE SKYDD FÖR DEN SEXUELLA INTEGRITETEN

Sveriges Kvinnolobby fungerar som remissinstans till riksdag och regering. Våra remissyttranden hittar du här.