I en debattartikel i Nya Wermlands Tidningen kräver Sveriges Kvinnolobby och Värmlands barnmorskeförening att medel öronmärks för barnmorskor i nationella budgetsatsningar och att Landstinget i Värmland säkerställer en hållbar bemanning. I eftermiddag deltar vi också i panelsamtal om förlossningsvården på Forum Jämställdhet i Karlstad.

Trots att regeringen tillfört mer pengar till landstingen har varje barnmorska i Värmland fått fler gravida, födande och nyförlösta kvinnor att ta hand om. Vårdtiden efter förlossning är kortast i hela landet. Sveriges Kvinnolobby och Värmlands barnmorskeförening kräver att medel öronmärks för barnmorskor i nationella budgetsatsningar och att Landstinget i Värmland säkerställer en hållbar bemanning i öppen- och slutenvård.

På nationell nivå har hög arbetsbelastning och dåliga arbetsvillkor gjort att många barnmorskor söker sig till andra verksamheter. De kommande sju åren väntas 30 procent av Sveriges barnmorskor gå i pension. För att bemöta detta ger regeringen sedan 2015 årliga tillskott till förlossningsvården. Fram till 2022 fördelas ytterligare en miljard per år till landstingen för att stärka personaltätheten.

Värmland får omkring 40 miljoner under 2018. Det ökar landstingets årsbudget för förlossningsvården med drygt 45 procent. Sveriges Kvinnolobby har tillsammans med Värmlands barnmorskeförening granskat hur pengarna använts hittills.

Landstinget i Värmland har arbetat för att stärka bemanningen de senaste åren, men ansträngningen har inte lyckats fullt ut. Det finns stort behov av kompetensöverföring från erfarna barnmorskor till nyutbildade vilket kräver långsiktiga strategier för ökad bemanning och bättre arbetsvillkor.

På tio år har födelseantalet i länet ökat från cirka 2 500 till 3 000 barn, men vårdplatserna har inte blivit fler. Medelvårdtiden efter förlossning sjunker och Värmland har den kortaste vårdtiden i hela landet. Den planerade barnmorskebemanningen på BB-hotell har skjutits upp eftersom det inte funnits tillräckligt med barnmorskor. För att alla kvinnor ska få den hjälp och det stöd de behöver efter förlossning krävs en hållbar bemanning och sammanhållen vårdkedja. Den nuvarande organisationen med flera huvudmän försvårar detta.

Andelen förstföderskor som får allvarliga bristningar är lägre i länet än i riket. Landstinget har använt medel till förbättringsarbete men ytterligare utbildning och kompetensöverföring behövs.

Värmland har en hög andel kejsarsnitt, 19,6 procent jämfört med 17,6 procent i hela riket. En del kvinnor utvecklar förlossningsrädsla till följd av en negativ förlossningsupplevelse. En barnmorska per födande kvinna och möjlighet att ge kontinuerligt stöd bidrar till en positiv förlossningsupplevelse och minskar risken för kejsarsnitt.

Kvinnor som inte pratar svenska har ökad risk att drabbas av komplikationer och behöver prioriteras. Landstinget satsar på kulturdoulor som ger stöd till dessa kvinnor under graviditet och förlossning, men mer arbete med kompetenshöjande insatser för personal om kulturella skillnader krävs.

Den underdimensionerade förlossningsvården drabbar kvinnor som patienter och som yrkesutövare. För att nå tryggare vård och rimlig arbetsbelastning måste vården organiseras och bemannas utifrån målet om en barnmorska per födande kvinna. Regeringen tillför medel och Landstinget i Värmland har alla förutsättningar att skapa en trygg förlossningsvård med hög kvalitet. Vi kräver fler barnmorskor, en arbetsmiljö som möjliggör heltidsarbete ett helt yrkesliv och att barnmorskans specifika kompetens värderas högre.

Clara Berglund, Generalsekreterare Sveriges Kvinnolobby
Kristin Guttke, Kristina Lindblom, Jenny Sallnäs, Annika Skoogh och Karin Ängeby, Barnmorskor och styrelseledamöter i Värmlands barnmorskeförening

Mer läsning: