Nyanlända kvinnor får mindre, sämre och senare stöd än män. Samtidigt går de stora och dyra satsningarna till mansdominerade branscher och yrken. Det visar en granskning av etableringssatsningar i statsbudgeten för 2017 som vi lanserar i dag. Läs vår debattartikel på GP Debatt med anledning av rapportsläppet.

Om utvecklingen inte vänds riskerar en stor grupp kvinnor att aldrig bli ekonomiskt självständiga. För att rätta till snedfördelningen krävs riktade satsningar till nyanlända kvinnor i regeringens vårbudget och att kraven på Arbetsförmedlingen skärps. Myndighetens nya handlingsplan är välkommen, men kommer inte att räcka om budgetens resursfördelning fortsätter att bidra till ojämställdhet.

Skillnaderna är särskilt stora i de subventionerade anställningarna, som också är de dyraste insatserna. Nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställningar kostar sex miljarder kronor under 2017. Men mindre än vart fjärde instegsjobb (23 procent) och nystartsjobb (22 procent) gick till en kvinna förra året. Det är också dessa stöd som i störst utsträckning leder till jobb, vilket innebär att män får de mest effektiva insatserna.

En annan viktig satsning är snabbspåren där regeringen avsätter 25 miljoner per år 2017–2020. Snabbspåren utarbetas av Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter och riktar sig till bristyrken. Under 2016 var bara 31 procent av de nya deltagarna i snabbspåren kvinnor.

Det låga deltagandet för kvinnor speglar inte könsfördelningen bland deltagarna i etableringsuppdraget i stort där 41 procent är kvinnor och 59 procent män. Det speglar heller inte utbildningsnivån. Andelen kvinnor som saknar eller har kort utbildning är något större, men på det stora hela är utbildningsnivån relativt jämn.

En förklaring är att satsningarna på mansdominerade branscher är fler och större. Nystartsjobb och snabbspår finns till stor del inom bristyrken där fler män arbetar som teknik, bygg och gröna näringar. Åtta av de nio snabbspår som nu förhandlas fram gäller traditionellt mansdominerade yrken. Satsningar på kvinnodominerade bristyrken, till exempel vård och omsorg, verkar inte prioriteras.

Det är vanligare att kvinnor har aktiviteter på deltid eller inte deltar på grund av föräldraledighet. Skillnaderna förstärks av att kvinnor inte erbjuds och anvisas till insatser i samma utsträckning som män. Kvinnors etableringsplaner anpassas i högre grad efter omsorgsansvar och handläggare ålägger kvinnor ett lägre aktiveringskrav än män. Resultatet blir att sysselsättningsgraden för utrikes födda kvinnor i Sverige är 64 procent. Det kan jämföras med 73 procent för utrikes födda män, 84 procent för inrikes födda kvinnor och 86 procent för inrikes födda män.

För att bryta ojämställdheten krävs politisk vilja och ett aktivt arbete med insatser på flera plan där regeringen, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter tar gemensamt ansvar.

En förutsättning för etablering är att kvinnor och män får återförenas med sina familjer och kan känna sig säkra på att få stanna i Sverige. Begränsningarna i anhöriginvandringen drabbar främst kvinnor och bör öppnas upp.

För att fler kvinnor ska kunna delta i etableringsinsatser krävs barnomsorg alla tider på dygnet, kortare kötider till förskolor och tillfällig barnpassning i anslutning till anläggningsboenden, kommuner och myndigheter.

Fler yrkesutbildningar, snabbspår och subventionerade anställningar inom kvinnodominerade branscher behövs. För kvinnor med kort eller ingen utbildning behövs särskilda satsningar på yrken med lägre kvalifikationskrav som stödpersonal inom omsorgsyrken, bespisning, storkök med flera.

Men kvinnor måste också i högre utsträckning delta i de insatser som redan finns. I måndags presenterade Arbetsförmedlingen en handlingsplan för att fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete. Satsningar på jämställdhetsutbildningar för handläggare är bra, men om arbetet ska få effekt måste högre krav ställas på myndigheten att se till att kvinnor tar del av insatser. Ett sätt är att öronmärka platser för kvinnor i extratjänster, snabbspår, subventionerade anställningar, moderna beredskapsjobb och praktikplatser.

En annan effektiv åtgärd som regeringen genomfört är att höja subventionsgraden. En sådan satsning bör riktas mot nyanlända kvinnor specifikt genom att höja subventionen ytterligare för den som anställer kvinnor.

Att nyanlända kvinnor etableras är avgörande för den enskildes ekonomiska självständighet. Men det är också nödvändigt för att välfärdssystem ska kunna upprätthållas och för att Sverige ska nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. I vårbudgeten har regeringen chans att ta det första steget för att rätta till snedfördelningen.

Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby

Om rapporten:

Rapporten Snabbspår & Stickspår – En jämställdhetsgranskning av etableringsinsatser i budgetpropositionen för 2017 lanseras den 6 april.

Rapporten diskuteras vid ett seminarium i riksdagen den 6 april klockan 12–13. Deltar gör Anders Kessling (S), statssekreterare hos etablerings- och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S), samt Annika Qarlsson (C), Fredrik Malm (L) och Rossana Dinamarca (V).

Rapporten har också överlämnats till etablerings- och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.