Sveriges Kvinnolobby var tidiga med att varna för att den nuvarande ekonomiska politiken skulle leda till ökad ojämställdhet. I vårbudget konstaterar regeringen att reformerna i den beslutade budgeten för 2019 mycket riktigt bedöms öka den ekonomiska ojämställdheten mellan kvinnor och män. Detta är framförallt en följd av att Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation som innehöll en höjd brytpunkt för statlig skatt och en sänkning av pensionärsskatten, två reformer som främst gynnar män. De åtgärder som regeringen och samarbetspartierna presenterar i vårbudgeten räcker inte till för att vända utvecklingen.

Flera av de större satsningarna i vårbudgeten gynnar främst män

Flera av de stora satsningarna i vårbudgeten riktar sig till företagare. Bland annat får enmansföretag sänkta arbetsgivaravgifter för sin första anställda i två år istället för ett. Även arbetsgivare som anställer unga personer mellan 15 och 18 år ska få sänkt arbetsgivaravgift. Reformerna beräknas kosta en halv miljard. Eftersom män driver företag i betydligt större utsträckning än kvinnor kommer dessa reformer gynna män mer och riskerar också att bidra till ökad ekonomisk ojämställdhet mellan kvinnor och män.

Kommande skattesänkningar bidrar till ökad ekonomisk ojämställdhet 

Utöver skattesänkningar som redan genomförts innehåller januariavtalet bland annat en överenskommelse om att slopa värnskatten. Även denna reform kommer främst gynna män och därmed bidra till ökad ekonomisk ojämställdhet.

Om inget görs har vi med största sannolikhet en mandatperiod av ökade ekonomiska klyftor mellan kvinnor och män framför oss. Det är uppseendeväckande då de fyra partier som samarbetar kring budgeten alla betonat ökad jämställdhet som ett viktigt politiskt mål.

Satsningar på utrikes födda kvinnor är långt ifrån tillräckliga

Under dagens presskonferens lyfte finansminister Magdalena Andersson att Sveriges BNP skulle öka med 1,5 procentenheter och de offentliga finanserna skulle öka med hela 37 miljarder kronor om utrikesfödda kvinnors skulle arbeta i lika hög grad som inrikes födda kvinnors. I vårbudgeten avsätter regeringen dels 10 miljoner kronor för att stödja utrikes födda kvinnor att starta företag och utrikes födda kvinnor ska också prioriteras i satsningen på lokala jobbspår som omfattar 340 miljoner kronor. Det är naturligtvis positivt att kvinnor äntligen synliggörs och prioriteras i jobbsatsningar. Men vad som inte sägs är att de massiva neddragningarna av Arbetsförmedlingen kommer slå hårt mot just utrikes födda kvinnor. Budgetneddragningarna sätter stopp för det enda anställningsstöd, extratjänster, som fördelas jämställt mellan kvinnor och män. Arbetsförmedlingen har pekat på just extratjänsterna som ett viktigt verktyg för skynda på etableringen på arbetsmarknaden för nyanlända kvinnor. Dessutom är risken överhängande att mycket av det arbete som byggts upp för att nå kvinnor, som ofta bedrivits i projektform, kommer att få stryka på foten när myndigheten ska spara.

Viktiga satsningar för att minska mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Mäns våld mot kvinnor är ett samhällsproblem och det är välkommet att detta nu syns i den ekonomiska politiken genom resursförstärkningar på 90 miljoner kronor till bland annat kvinno- och tjejjourerna, Nationella kometensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt Nationellt centrum för kvinnofrid. Men dessa satsningar är långt ifrån tillräckliga, bland annat saknas satsningar på vård och stöd till kvinnor som utsatts för sexuellt våld. Sverige har till exempel bara en enda mottagning för personer som utsatts för våldtäkt. Sveriges Kvinnolobby vill se satsningar som innefattar förebyggande arbete, ingripande och åtgärder mot förövare och även skydd, vård och stöd för de som utsatts. Viktigt är att de satsningar som görs på polisen är riktade just mot kvinnofrids-och sexualbrott.

Sammanfattning av satsningar i budgeten som berör jämställdhet

  • 90 miljoner för att motverka mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck
    90 miljoner tillförs anslaget ”särskilda jämställdhetsåtgärder”. Pengarna ska användas för att förstärka det Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck samt Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK:s, arbete. 40 miljoner kronor går till kvinno- och tjejjourer.
  • Jämställdhetsmyndighetens anslag återställs
    Jämställdhetsmyndigheten tillförs de 40 miljoner kronor som de blev av med i och med M/KD-budgeten. Myndigheten ska inte längre avvecklas.
  • Främja utrikes födda kvinnor att starta företag
    Regeringen avsätter 10 miljoner kronor extra i 2019 för att stärka Tillväxtverkets arbete för att främja utrikes födda kvinnor att starta företag. Satsningen innefattar bland annat mentorskapsprogram och rådgivning.
  • Utrikes födda kvinnor ska prioriteras i satsningen på lokala jobbspår
    Regeringen satsar 340 miljoner kronor för att rusta arbetssökande. Pengarna ska framförallt användas för att utveckla lokala jobbspår och utrikes födda kvinnor ska prioriteras.