Genom Sveriges Kvinnoorganisationers kampanj Reklamera jobbar vi för att rikta fokus på sexualiseringen av våra gemensamma utrymmen, exempelvis kollektivtrafiken. Sexistisk reklam upprätthåller könsstereotyper och därmed också maktordningen mellan kvinnor och män. Nu presenteras en avhandling på ämnet som visar att sexualiseringen av det offentliga rummet begränsar kvinnors handlingsutrymme. Frågan om sexistisk reklam är en jämställdhetsfråga och ett demokratiproblem.

Ann-Charlotte Gilboa Runnvik har skrivit en avhandling vid Linköping universitet där hon behandlar sexualiseringen av kvinnokroppar och kommersialiseringen av offentliga rum. Den utgår från ett resenärsperspektiv där hon undersökt hur människor som dagligen vistas på tåg och stationer upplever rummet. I beaktande tar hon inte bara hur reklam bidrar till sexualiseringen utan även hur beteenden och upplevelser spelar en avgörande roll för vilket rum som skapas.

Gilboa Runnviks avhandling visar bland annat att reklamens representationer av kvinnokroppar bidrar till att järnvägsstationer domineras av en normerande heterosexuell, vit, manlig medelklassblick som objektifierar och sexualiserar kvinnokroppar.

Studien slår fast att de föreställningar som förmedlas i det resande rummet är kvinnor som antingen ärbara eller som sexuellt tillgängliga objekt samt att kvinnor betraktas som omvårdande mödrar och/eller husmödrar. Föreställningarna om män är istället att de är potentiellt våldsamma. Män tillskrivs också roller som försvarare, yrkesutövare och/eller familjeförsörjare.

Det blir tydligt att bilderna av män respektive kvinnor är väldigt ensidiga och stereotypa. Avhandlingen pekar på att föreställningar om könen är delvis konstruerade av reklam och kommer att fortsätta vara så om en förändring i porträtteringen av kvinnor och män inte förändras.

Konsekvenserna av sexualiseringen av det offentliga rummet är ett begränsat livsrum och handlingsutrymme för kvinnor. Ytterst rör det även demokratiska aspekter av samhällsdeltagande, eftersom det avslöjar de skilda möjligheter som män och kvinnor i realiteten har att delta i samhällslivet på jämställda villkor.

Hela Ann-Charlotte Gilboa Runnviks avhandling hittar du här: Rum, rytm och resande – genusperspektiv på järnvägsstationer