Sveriges Kvinnolobby har yttrat sig över förslagen i utredningen Transpersoner i Sverige – Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92). I remissyttrandet kritiserar vi att utredningen, som har intersektionell ambition, saknar ett genomgående jämställdhetsperspektiv.

Sveriges Kvinnolobby har lämnat ett remissyttrande till Kulturdepartementet över betänkandet Transpersoner i Sverige – Förslag för stärkt ställning och bättre levnadsvillkor (SOU 2017:92).

Sveriges Kvinnolobby tar inte ställning till om en ny utredning behöver tillsättas för att undersöka om ett tredje juridiskt kön ska införas, men avstyrker förslaget om att låta utreda införandet av könsneutrala personnummer. Bakgrunden till våra ställningstaganden är en oro för att dessa åtgärder kan försvåra för många jämställdhetsinsatser och i synnerhet för könsuppdelad statistik som är en förutsättning för allt jämställdhetsarbete. Om dessa utredningar ändå skulle tillsättas behöver en utgångspunkt vara att särskilt beakta konsekvenserna för jämställdhetsarbetet samt undersöka om andra, alternativa lösningar för bättre inkludering av icke-binära personer kan införas parallellt med könskodade personnummer och ett jämställdhetsarbete som synliggör olika villkor och förutsättningar för olika grupper av flickor och pojkar, kvinnor och män.

Vidare tar Sveriges Kvinnolobby inte ställning till om en nationell handlingsplan för arbetet med HBTQI-personers rättigheter behöver tas fram. Om så ändå skulle göras, vill vi påminna om vikten av att ett tydligt och genomgående jämställdhetsperspektiv. Vidare avstyrker vi förslaget om att placera ett samordnande ansvar för arbetet med transpersoners rättigheter på Jämställdhetsmyndigheten. Dess uppdrag behöver fortsatt vara koncentrerat till att samordna, verkställa och följa upp jämställdhetspolitiken och inget annat.

Sveriges Kvinnolobby är kritisk till att utredningen sin intersektionella ambition till trots saknar ett genomgående jämställdhetsperspektiv och återkommande förordar könsneutralitet. Detta strider mot strategin för jämställdhetsintegrering som kräver att skillnader i livsvillkor och möjligheter mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, alltid ska belysas, analyseras och åtgärdas. Att så inte sker i utredningen, samt att flera av dess förslag förespråkar motsatsen, är en allvarlig brist.

Diskussionen om målkonflikterna mellan jämställdhetsarbetet, som går ut på att kvinnor och män ska få samma makt att forma samhället och sina egna liv, och arbetet med transinkludering, som ofta handlar om att omdefiniera eller neutralisera könskategorierna kvinna och man, behöver fördjupas. Det är viktigt att både aktörer med expertis inom jämställdhet och aktörer med expertis inom transinkludering bjuds in att bidra med sin kompetens, sina erfarenheter och sina förslag så att lösningar som skapar en bättre och mer rättvis framtid för så många människor som möjligt kan hittas.

lÄS YTTRANDET: TRANSPERSONER I SVERIGE

Sveriges Kvinnolobby fungerar som remissinstans till riksdag och regering. Våra remissyttranden hittar du här.