Stödet om 10 miljarder till landets kommuner förlängs och ger en behövlig förstärkning till välfärden. Men regeringens satsningar på migration och integration kommer inte att lösa skillnaderna mellan utrikes födda kvinnor och män. Den bedömningen gör Sveriges Kvinnolobby när vårbudgeten presenteras idag.

Otillräckliga etableringsåtgärder

Många av satsningarna i vårbudgeten riktas mot nyanlända. Det handlar bland annat om åtgärder för att nyanlända ska få jobb eller starta företag, mer pengar till SFI och insatser mot rasism. Sammanlagt uppgår dessa satsningar till cirka 500 miljoner.

– Det är bra att integration får stort utrymme i vårbudgeten, men Sveriges Kvinnolobby efterlyser ett starkare jämställdhetsperspektiv. Det är viktigt att regeringen, både när det gäller helheten och enskilda insatser, har tydliga mål som gör det möjligt att följa upp resultaten och kvaliteten i insatserna för olika grupper av kvinnor och män, kommenterar Anna Giotas Sandquist, ordförande för Sveriges Kvinnolobby.

I vårbudgeten redovisas siffror som visar att utrikes födda kvinnors sysselsättning ökar, men skillnaderna är fortsatt stora. Sveriges Kvinnolobby har bland annat framfört att regeringen bör se över hur en hög garantinivå i föräldraförsäkringen i kombination med möjligheten att sprida ut föräldraledigheten över tid gör att kvinnor som redan står långt från arbetsmarknaden låses ute.

– Skillnaderna mellan utrikes födda kvinnors och mäns arbetskraftsdeltagande kommer inte att försvinna av sig självt för att man skapar ett antal traineejobb eller satsar mer på SFI. För att se till att kvinnor med invandrarbakgrund kommer i arbete krävs både åtgärder som angriper bakomliggande strukturer så som obetalt arbete, och utbildningssatsningar som utformats utifrån kvinnors förutsättningar, säger Anna Giotas Sandquist, ordförande för Sveriges Kvinnolobby.

Ett ojämställt mottagande tillåts fortsätta

Också när det gäller migration krävs ett tydligare fokus på jämställdhet:

– Under förra året var 70 procent av de vuxna som sökte asyl i Sverige män och 90 procent av de ensamkommande barnen pojkar. Sedan dess har regeringen kraftigt begränsat mottagandet. Lagom till att fler kvinnor påbörjat sin flyktväg stänger Sverige dörren och stryper anhöriginvandringen, trots att kvinnor utgör en majoritet av denna grupp. Istället för att försöka få ett mer jämställt mottagande låter regeringen skillnaderna bestå. En könsobalans har uppstått där kvinnor är i stor minoritet i vissa åldersgrupper, något som regeringen hittills inte kommenterat, säger Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby.

Regeringen fick tidigare i år kritik för sin migrationspolitik av FN:s Kvinnokommitté i samband med förhöret av hur Sverige lever upp till Kvinnokonventionen. Kommittén delar Sveriges Kvinnolobbys oro över att regeringen infört begränsningar vad gäller uppehållstillstånd och familjeåterförening, vilket kan få särskilt negativa följder för asylsökande kvinnor och barn. Sveriges Kvinnolobby anser att kvinnor och flickor har rätt till egna asylbedömningar, permanenta uppehållstillstånd och medborgarskap som inte är knutna till en partner.

Trygghetssatsningar måste jämställdhetsintegreras

För att öka tryggheten ger regeringen i vårbudgeten 250 miljoner till Polisen och 150 miljoner till Migrationsverket. Medlen ska gå till att stärka närpolisen, öka tryggheten på asylboenden och upprätthålla gränskontroller.

– Vi välkomnar att regeringen avsätter medel för att öka tryggheten och förutsätter att satsningarna kommer att ha ett tydligt jämställdhetsperspektiv. Att det finns en närvarande polis och trygghetspersonal kan vara avgörande för att kvinnor och flickor kan röra sig fritt i det offentliga rummet. Vi vet också att kvinnor och flickor som bor på asylboenden tillsammans med en stor majoritet män ibland riskerar att begränsas i sina liv eller utsättas för våld, det måste Migrationsverkets insatser utgå ifrån, säger Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby.

Ekonomisk ojämställdhet kräver handling inte handlingsplaner

Kopplat till arbetet med FN:s nya utvecklingsagenda 2030 aviseras att regeringen vill ta fram en handlingsplan för att se till att inkomsterna för de 40 procent av befolkningen som har det sämst ställt ska öka.

– En rad förslag för att minska löneskillnaderna mellan kvinnor och män har redan presenterats av tidigare utredningar och Delegationen för jämställdhet i arbetslivet. Det som behövs är inte ytterligare utredningar eller processer för att ta fram nya handlingsplaner, utan att de åtgärder som vi redan vet behövs faktiskt genomförs. Till exempel rätt till heltid, ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen, avskaffandet av hela jobbskatteavdraget och bättrade villkor i kvinnodominerade sektorer, fortsätter Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby.

RUT-avdrag för mansdominerade branscher

Vårbudgeten innehåller också nya RUT-avdrag för bland annat IT-tjänster, flytthjälp och tyngre trädgårdsarbete.

– De branscher som regeringen nu subventionerar är mansdominerade. Innan fler RUT-avdrag införs borde hela RUT-systemet granskas ur ett jämställdhetsperspektiv. Det är orimligt att man aldrig har tittat på hur en så stor satsning som pågått under så lång tid påverkar jämställdheten mellan kvinnor och män, avslutar Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby.

För kommentarer:

Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby

clara.berglund@sverigeskvinnolobby.se
070-756 77 91

Pressmeddelandet på Mynewsdesk.