European Women’s Lobby

European Women’s Lobby (EWL) är EU:s största paraplyorganisation för kvinnorörelsen. EWL:s uppdrag är att verka för jämställdhet och kvinnors rättigheter i europapolitiken och att fungera som länk mellan det politiska beslutsfattandet och kvinnoorganisationerna i Europa. Sveriges Kvinnolobby är den svenska koordinationen i EWL.

Medlemmar i EWL är nationella medlemsorganisationer vilka i sin tur innefattar nationella och regionala föreningar och organisationer, samt europeiska och internationella nätverk. Sammanlagt har EWL cirka 2500 medlemsorganisationer i 30 länder. Ordförande för EWL är österikiska Edith Schratzberger Vesci som kommer från organisationen Medical Women’s International Association. Elvy Svennerstål från Sveriges Kvinnolobby är sedan juni 2016 förste vice ordförande för EWL.

EWL genomför via sina medlemsorganisationer varje år en stor mängd lobbyaktioner riktade till alla europeiska institutioner samt till nationella parlament och internationella fora. Målen och värderingarna för verksamheten hittar du här.

I syfte att bekämpa alla former av våld mot kvinnor finns EWL Centre on Violence against Women och EWL Observatory on Violence against WomenDe arbetar för att återge kvinnorörelsens perspektiv i frågor om mäns våld mot kvinnor. Observatoriet består av experter från 30 europeiska länder. Sverige representeras här av Wiveca Holst.

Under våren 2016 arbetar EWL bland annat med projektet #womensvoices som syftar till att öka medvetenheten om situationen för kvinnor och flickor på flykt i Europa. Läs mer om projektet här.

Mer information om EWL finns på deras hemsida.

header

 

EU & JÄMSTÄLLDHET

Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av EU:s grundläggande värden. Det går tillbaka till 1957 då principen om lika lön för lika arbete blev en del av Romfördraget.

De senaste årtiondena har EU arbetat för att främja jämställdhet bland annat genom jämställdhetslagstiftning och jämställdhetsintegrering (integrering av jämställdhetsperspektivet i alla andra politikområden).

Nedan hittar du information om hur EU:s olika institutioner och organ arbetar för jämställdhet och kvinnors rättigheter.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EU-kommissionen är uppdelad i olika departement, så kallade Directorates-General. Jämställdhet ligger under departementet för rättsliga frågor, DG Justice, där Vĕra Jourová är kommissionär.

Kommissionen arbetar för att främja jämställdhet inom alla politikområden med bland annat följande tematiska prioriteringar: samma möjligheter till ekonomiskt oberoende för kvinnor och män, lika lön för arbete av lika värde och bekämpning av könsrelaterat våld.

EU-kommissionens hemsida

EU:s publikationer om jämställdhet

EU:s jämställdhetsstrategi för 2010-2015

EIGE – EUROPEAN INSTITUTE FOR GENDER EQUALITY

Det europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE är en av EU:s institutioner och verkar för att stärka jämställdheten mellan könen. EIGE arbetar främst genom att samla in, analysera och informera om jämställdhet i EU.

EIGE hjälper kommissionen och medlemsstaterna att rapportera om indikatorer på EU-nivå. De utgår från Handlingsplanen från Peking på områden som är av speciellt intresse och utvecklar vid behov flera indikatorer.

EIGE:s hemsida

Informaion om jämställdhetsintegrering som strategi för att uppnå jämställdhet

FEMM – EUROPAPARLAMENTETS JÄMSTÄLLDHETSUTSKOTT

The Committee on Women’s Rights and Gender Equality (FEMM) är ett utskott i EU-parlamentet som funnits sedan 1984. Utskottet arbetar bland annat med att främja kvinnors rättigheter och undanröja alla former av könsdiskriminering.

FEMM-utskottets hemsida

Nyhetsbrev från FEMM-utskottet

EU-DIREKTIV OCH ARTIKLAR OM JÄMSTÄLLDHET

Skyddet mot diskriminering i Europa har sin huvudsakliga grund i två olika regelsystem som samspelar. Dels finns Europarådets Europakonvention, dels finns EU:s fördrag och stadga om de grundläggande rättigheterna. EU:s regler skyddar mot diskriminering i bland annat arbetslivet.

Europakonventionen, som bygger på FN:s konvention om mänskliga rättigheter, ger skydd mot diskriminering i 47 europeiska länder. Alla EU-länder har anslutit sig till konventionen. Skyddet mot diskriminering är en viktig del av de mänskliga rättigheterna. Syftet med skyddet är att alla ska kunna ta del av sina rättigheter.

EU:s fördrag och Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är grunden för EU:s regelverk mot diskriminering. Skyddet för kvinnor i arbetslivet infördes redan 1958. Det dröjde dock ända till 1999 innan EU gavs mer heltäckande befogenheter på området.

Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är bindande för EU-institutionerna och för medlemsländerna när de tillämpar EU:s lagstiftning.

EUROPA 2020-STRATEGIN

I juni 2010 enades EU:s stats- och regeringschefer om utformningen av Europa 2020-strategin. Strategin ersätter den tidigare så kallade Lissabonstrategin och utgör EU:s nya gemensamma ramverk för att skapa långsiktigt hållbar tillväxt och fler jobb i hela unionen.

Kvinnoorganisationer runt om i Europa känner oro för att jämställdhetsfrågorna försvagats inom strategin. Jämställdhetsområdet är nedprioriterat jämfört med tidigare strategier. Det finns också en oro för att välfärdsområdet, som har en avgörande betydelse för jämställdhet och kvinnors livssituation, får stå tillbaka i tider av ekonomisk kris.

Sveriges Kvinnolobby uppmanar till ett tydligt jämställdhetsperspektiv med fokus på kvinnors rättigheter, samt att Sverige aktivt bidrar med att lyfta jämställdhetsfrågor inom EU. Nedan finns våra skrivelser om detta.

Sveriges Kvinnolobby kommenterar Sveriges nationella reformprogram 2016

Sveriges Kvinnolobby uppmanar regeringen att jämställdhetsintegrera det nationella reformprogrammet för 2013

Sveriges Kvinnolobby uppmanar regeringen att jämställdhetsintegrera det nationella reformprogrammet för 2012

Sveriges Kvinnolobby kräver särskild finansiering för jämställdhetspolitiken i EU:s långtidsbudget 2014-2020

EWL kommenterar en offentlig konsultation om EU2020-strategin

Bakgrundsdokument för genomförandet av EU2020-strategin:

Riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik

Riktlinjer för medlemsstaternas och unionens ekonomiska politik