Asymottagandet måste bli mer jämställt!

Ojämställdheten är det enda som har varit konstant i migrationspolitiken de senaste fem åren. Migrationskommittén bör kunna enas om att framtidens migrationspolitik ska upprätthålla kvinnors och flickors rättigheter, skriver Sveriges Kvinnolobby och RIFFI.

Under flyktingvågens peak 2015 var 70 procent av alla vuxna som sökte asyl i Sverige män och 90 procent av alla ensamkommande barn och unga var pojkar. De kvinnor som trots alla faror lyckades ta sig hit fortsatte utsättas för kontroll, hot och våld på mansdominerade flyktingförläggningar.

I slutet av året gjorde regeringen helt om. 2016 inför den ”tillfälliga” lagen. Asylsökande fick tillfälliga uppehållstillstånd istället för permanenta och anhöriginvandringen begränsas. Sverige gick från EU:s mest generösa asyllagstiftning till ett mottagande på EU:s miniminivå. Kvinnor och flickor fortsatte att missgynnas.

I mars 2016 fick Sverige kritik från FN:s Kvinnorättskommitté. Tillfälliga uppehållstillstånd och begränsad familjeåterförening framhölls som särskilt problematiska för kvinnors möjligheter att ta sig till och etablera sig i Sverige i samma utsträckning som män. Kommittén uppmanade regeringen att ha ett genomgående jämställdhetsperspektiv i asyl- och mottagningsprocesser och att särskilt prioritera kvinnor och flickor.

Sedan dess har den tillfälliga lagen förlängts. 2019 var 60 procent av alla vuxna som sökte asyl män och 70 procent av alla barn och unga pojkar. Av dem som beviljades uppehållstillstånd av asylskäl var 59 procent män och pojkar. Därmed tillåts den skeva fördelningen bestå och öka. Kvinnor och flickor är minst lika utsatta för krig och konflikt som män och pojkar och har minst lika stora skäl att fly. Ändå väljer Sverige, sin feministiska utrikespolitik till trots, att fortsätta att ge skydd åt betydligt fler män än kvinnor. Det finns också förslag om att skärpa och utvidga försörjningskravet, vilket skulle straffar kvinnor dubbelt. Dels för att försörjningskrav i sig går ut på att kvinnor ska försörjas av män, istället för att ses som ekonomiskt självständiga, dels för att kvinnor som beviljats uppehållstillstånd har lägre inkomster och därmed svårare att kunna ta försörja och återförenas med sina barn.

Migrationskommittén, som till en början samlade alla partier, utreder sedan ett drygt år tillbaka hur framtidens migrationspolitik ska se ut. Men inget som hittills läckts från kommittén tyder på att framtidens migrationspolitik kommer att vara mer jämställd, snarare verkar de flesta partier vara inställda på att fortsätta dagens ojämställda mottagande.

Som kvinnorättsorganisationer vill påminna Migrationskommittén om att den enligt direktiven är skyldig att anlägga ett jämställdhetsperspektiv i sitt betänkande. Därutöver måste de förslag som läggs bidra till att upprätthålla kvinnors och flickors rättigheter. Vi föreslår:

1. Låt kvinnor komma som kvotflyktingar

Män och pojkar har bättre förutsättningar att själva ta sig till Sverige, vilket är en av flera anledningar till att familjer ofta investerar i pappors, bröders och söners flykt. Sverige kan utjämna skillnaderna genom att ta emot fler kvotflyktingar och ge särskild prioritet till kvinnor och barn.

2. Gör det möjligt för familjer att återförenas

När familjer separeras blir kvinnor kvar i krig och konflikt. Genom att öppna upp anhöriginvandringen, så som utlovas i januariavtalet, får alla i familjen oavsett kön samma möjlighet att ta sig till och få skydd i Sverige.

3. Avskaffa tvåårsregeln i utlänningslagen

Tvåårsregeln innebär att kvinnor som kommer hit på anknytning tvingas stanna kvar i våldsamma och kontrollerande relationer i minst två år för att inte bli utvisade. Tvåårsregeln får inte förlängas utan bör istället avskaffas helt.

4. Fler kvinnor bör få asyl på grund av könsbaserad förföljelse

Kvinnor och flickor på flykt är särskilt utsatta på grund av sin underordnade ställning i det land de flyr ifrån och i sin familj. Arbetet med utreda utsatthet för könsbaserat våld, förföljelse och kontroll, inklusive hedersrelaterat våld och förtryck, som asylskäl bör förstärkas. Sverige bör också arbeta mer aktivt med att ge stöd till utsatta kvinnorättsförsvarare.

5. Säkerställ individuella och rättssäkra asylprocesser

Migrationsverkets arbete med att pröva kvinnors asylansökningar individuellt för att upptäcka utsatthet för våld och könsbaserade asylskäl bör utvecklas. Försörjningskrav och andra inskränkningar i principen om individualiserade processer måste utvärderas ur ett jämställdhetsperspektiv.

Världen är ojämställd. Men Sveriges asylmottagande måste inte vara ojämställt. Låt oss ändra kurs och pröva en migrationspolitik som inte upprätthåller och spär på orättvisor och utsatthet.

Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby
Irene Opira, Riksförbundet Internationella Föreningen Fem-Inclusion, RIFFI

Debattartikeln publicerades i Svenska Dagbladet 2020-07-16