En bit kvar för vår feministiska regering

Debattartikeln publicerades på Dagens Arena 24 september 2015.

Om regeringen föreslagit en jämställdhetsmyndighet, större satsningar på kvinnliga pensionärer och helt avskaffat jobbskatteavdraget hade den på allvar kunnat kalla sig feministisk, skriver Sveriges Kvinnolobbys ordförande Clara Berglund i en debattartikel på Dagens Arena.

En feministisk regering har mycket att leva upp till. I årets budget satsar den stort på jämställdhetsbudgetering, vilket betyder att alla reformer och all fördelning av resurser ska främja jämställdhet.

Sveriges kvinnolobby har granskat budgeten. Vi kan konstatera att regeringen inte når ända fram. Budgetpropositionen 2016 innehåller mer könsuppdelad statistik och ger en tydligare bild av skillnader mellan kvinnor och män än tidigare. Men fortfarande finns brister i analyser och åtgärder för jämställdhet.

Att regeringen avsätter särskilda resurser för att utvärdera och utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering är välkommet. Till exempel stärks myndigheternas arbete med jämställdhetsintegrering till att omfatta 41 myndigheter istället för 18. Det är bra, men för att på riktigt förbättra genomförandet av jämställdhetspolitiken krävs en myndighet med särskilt ansvar.

En fristående jämställdhetsmyndighet skulle ge regeringen många av de verktyg som krävs för att följa upp den egna politiken och se till att jämställdhetsintegrering som strategi implementeras på riktigt. Det skulle också vara ett sätt att uppvärdera jämställdhet som politikområde, vilket borde ligga i den feministiska regeringens intresse.

En tredje reserverad månad i föräldraförsäkringen är ett viktigt steg mot en individualiserad försäkring. Samtidigt föreslår regeringen en höjning av garantinivån. Kvinnor som står långt från arbetsmarknaden och tar ut föräldrapenning på garantinivån kan vara lockade att varva den med föräldralediga dagar utan ersättning under flera års tid. Den ersättning de då får är så pass låg att de aldrig kan bli ekonomiskt självständiga men kan ändå utgöra ett incitament för att inte ta sig ut i arbetslivet alls eller att vara hemma längre.

Regeringen avskaffar vårdnadsbidraget utifrån analysen att det skapar inlåsningseffekter för ekonomiskt utsatta grupper av kvinnor. Det är välkommet, men samma analys borde appliceras på flexibiliteten och garantinivån i föräldraförsäkringen.

Men hur mycket regeringen än gör för att öka kvinnors arbetskraftsdeltagande och löner så hjälper det inte gruppen äldre kvinnor. De har redan gått igenom ett arbetsliv med sämre villkor och inkomst. Resultatet är att över 150 000 kvinnliga pensionärer i Sverige lever på en inkomst under EU:s fattigdomsgräns. För att förbättra deras situation krävs akuta insatser. Att regeringen sänker skatten för pensionärer är bra, men att höja garantipensionen och utöka bostadstillägget ytterligare hade gett bättre effekt.

Vi ska heller inte glömma att orsaken till att pensionärerna har haft en orättvist hög skatt är att skatten på inkomst har sänkts genom jobbskatteavdraget, en reform som i sig har ökat ojämställdheten mellan kvinnor och män. Jobbskatteavdraget har inneburit mindre skatteintäkter och därmed lägre finansiering till offentliga tjänster, områden som kvinnors ekonomiska självständighet är starkt beroende av.

Samtidigt finns inget belägg för att jobbskatteavdraget skulle ha gjort att kvinnor arbetar fler timmar, vilket var ett av argumenten när avdraget infördes. Avtrappningen av jobbskatteavdraget i budgeten för 2016 leder förmodligen till att de negativa effekterna på den ekonomiska jämställdheten bromsas, men tempot borde öka. En mer verksam åtgärd för en feministisk regering hade varit att avskaffa hela jobbskatteavdraget.

Sveriges Kvinnolobby välkomnar flera av satsningarna i budgetpropositionen 2016 men hade hoppats på mer och fler strukturella reformer.

Clara Berglund, ordförande Sveriges Kvinnolobby

Fler av Sveriges Kvinnolobbys budgetkommentarer kan du läsa här.