Sveriges kvinnolobby SKL

pressrelease

Lönerna i kvinnodominerade yrken är 15 procent lägre än i jämförbara yrken

Den strukturella löneskillnaden mellan könen har ökat sedan 2017 och uppgår till 15 procent. Det visar en ny rapport som tagits fram av Lönelotsarna i samarbete med Sveriges Kvinnolobby. För att vända utvecklingen kärvs rejäla lönehöjningar för bland annat sjuk- och undersköterskor och för- och grundskollärare.

– Anställda i kvinnodominerade yrken tjänar 5400 kronor mindre än anställda i andra likvärdiga yrken varje månad. Det är ingen slump. Kvinnors arbete har i alla tider värderats lägre än mäns arbete, säger Marie Trollvik, löneexpert Lönelotsarna.

Organisationerna menar att årets avtalsrörelse är en unik chans att utmana den strukturella löneskillnaden mellan könen.

– Corona har väckt ett folkligt stöd för högre löner i vård och omsorg, regeringen har gjort satsningar på välfärden. Nu är det upp till arbetsmarknadens parter att förhandla fram riktiga lönehöjningar för vård, skola och omsorg, säger Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnolobby.

Rapporten i korthet

  • Anställda i kvinnodominerade yrken tjänar i genomsnitt 15 procent mindre än anställda i likvärdiga yrken.
  • Till exempel: Barnmorskor och civilingenjörer har sammantaget jämförbara krav på utbildning, färdigheter, ansvar och arbetsförhållanden. Men barnmorskor tjänar 5 200 kronor mindre än civilingenjörer.
  • Skillnaderna mellan kvinnodominerade yrken och andra yrken har i många fall ökat. För grundutbildade sjuksköterskor har skillnaden i lön till likvärdiga yrken ökat med 1100 kronor per månad sedan 2017.

Lönelotsarnas och Sveriges Kvinnolobbys förslag

  • Särskild lönesatsning på välfärden. Fackförbund och arbetsgivare kan komma överens kraftfulla satsningar som riktas mot kvinnodominerade yrken i vård, skola och omsorg i årets avtalsrörelse.
  • Modernisera lönebildningen. Parterna bör sätta upp gemensamma och långsiktiga mål om jämställda löner och anpassa förhandlingsordningen till dessa.
  • Utökat uppdrag för Medlingsinstitutet. Låt Medlingsinstitutet jämföra och följa löner mellan likvärdiga och inte bara lika yrken, så som diskrimineringslagen föreskriver.
  • Fler och bättre lönekartläggningar. Se till att arbetsgivare får stöd att kartlägga även strukturella löneskillnader.
  • Inför lönetransparens. Resultatet av lönekartläggningar bör vara offentliga för alla att ta del av, så som diskuteras på EU-nivå.
  • Det ska kosta att lönediskriminera. Gör det möjlighet för Diskrimineringsombudsmannen att utöva tillsyn och utdöma sanktioner mot arbetsgivare som inte följer lagen om lönekartläggningar.

Hur har rapporten gjorts?

För tredje året i rad har Lönelotsarna kartlagt och analyserat strukturella löneskillnader mellan kvinnor och män på hela arbetsmarknaden och i år också med tonvikt på några stora bristyrken. Vi har arbetsvärderat totalt 369 yrken genom att yrkenas krav såsom utbildning och färdigheter, ansvar, och arbetsförhållanden har vägts samman. Totalt omfattar de värderade yrkena drygt 3,7 miljoner anställda.

pressrelease

Budget 2021: Den ekonomiska ojämställdheten består

Igår presenterade regeringen och samarbetspartierna budgetpropositionen för 2021. Sveriges Kvinnolobby har granskat budgeten och är kritiska till att regeringen, trots rekordsatsningar på mer än 100 miljarder kronor, inte tar chansen att utmana den ekonomiska ojämställdheten.

– De ökade anslagen till kommuner och regioner är välkomna men otillräckliga. Välfärden var underfinansierad redan innan coronakrisen. Nu är läget än värre och med en allt äldre befolkning kommer behoven fortsätta att öka. För att kunna erbjuda en god vård och omsorg och förbättra villkoren i välfärdens kvinnodominerade yrken krävs mer än 90 miljarder de närmaste åren, säger Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnolobby.

Sveriges Kvinnolobby välkomnar också höjda pensioner, men efterlyser en bredare reformering av pensionssystemet.

– Det nuvarande pensionssystemet är för snålt och förstärker ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män. Många kvinnor har svårt att leva på sin pension trots att de arbetat ett helt liv, andra som har tagit ett stort ansvar för hem och familj lever i fattigdom. Det är ovärdigt. Vårt budskap till pensionsgruppen är att pensionssystemet borde reformeras från grunden, säger Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnolobby.

Läs Sveriges Kvinnolobbys kommentarer till budgetpropositionen för 2021 i sin helhet här.

pressrelease

Pressinbjudan: Hur stor är den strukturella löneskillnaden?

Sjuksköterskor och undersköterskor har burit Sverige genom coronakrisen. Ändå har dessa samhällsviktiga yrken lägre lön än likvärdiga yrken där fler män jobbar. Hur stor är skillnaden i lön mellan kvinno- och mansdominerade yrken?

Inför decenniets viktigaste avtalsrörelse bjuder Sveriges Kvinnolobby och Lönelotsarna in till lanseringen av Lönelotsarnas årliga kartläggning av strukturella löneskillnader i Sverige med efterföljande kommentarer från inbjudna experter.

Tid: Måndag 28 september 14.00-15.00
Plats: Online. Föranmäl dig här!
Media som önskar boka intervjuer kan kontaka Clara Berglund på clara.berglund@sverigeskvinnolobby.se eller 070-756 77 91

Medverkande
Marie Trollvik, löneexpert, Lönelotsarna
Irene Wennemo, generaldirektör, Medlingsinstitutet
Tobias Baudin, förbundsordförande, Kommunal
Niclas Lindahl, förhandlingschef, SKR
Samtalsledare: Clara Berglund, generalsekreterare, Sveriges Kvinnolobby

pressrelease

​Tarja Halonen och Margot Wallström till Forum Jämställdhet

Finlands tidigare president Tarja Halonen och Sveriges tidigare utrikesminister Margot Wallström kommer att medverka på Forum Jämställdhet den 2-3 februari 2021. Tillsammans kommer de att diskutera hur hälsa och jämställdhet kan bidra till fredligare samhällen under och efter pandemin.

Tarja Halonen är idag ordförande för den nya Lancet-SIGHT kommission som består av internationella forskare från olika discipliner. Hon ser fram emot sin medverkan på konferensen.

– COVID-19 har visat oss de nya utmaningar som finns och hotar alla länder. Det är viktigt att undersöka sambanden mellan kön, hälsa och fred och hur förbättrad hälsa och jämställdhet mellan könen ökar förutsättningarna för fredliga, stabila och inkluderande samhällen. Mänsklig säkerhet som tar hänsyn till jämställdhetsperspektivet bör stå i centrum för den framtida säkerhetspolitiken, säger Tarja Halonen.

– När kvinnors rättigheter hotas och jämställdheten riskerar att försvagas i coronapandemins spår är det viktigare än någonsin att samla krafter som driver fred, hållbar utveckling och jämställdhet framåt. Därför är vi extra glada att välkomna Tarja Halonen och Margot Wallström till Forum Jämställdhet, säger Clara Berglund, vd, Forum Jämställdhet. 

Forum Jämställdhet är Sveriges största jämställdhetskonferens och genomförs för femte gången den 2-3 februari 2021 i Stockholm. Tarja Halonen medverkar i ett samtal tillsammans med bland andra Margot Wallström, tidigare utrikesminister med en stark feministisk profil. Temat för hela programmet är jämställdhet som förutsättning för, och en del av arbetet för hållbar utveckling och organiseras utifrån målen inom Agenda 2030. 
Läs mer om Forum Jämställdhet här!

pressrelease

Pressinbjudan till internationellt webbinarium om surrogatmödraskap

Coronapademins stängda gränser har gjort exploateringen av kvinnor och barn i surrogatindustrin uppenbar för allt fler. Under våren har skrämmande bilder av nyfödda barn på ukrainska surrogatkliniker som skriker efter närhet spridits över världen. Ukrainas barnombudsman likställer surrogatmoderskap med slaveri och vädjar om ett förbud. Samtidigt erbjuder svenska surrogatföretag ”reducerade priser” på surrogatmoderskap från Ukraina under sommaren. Kvinnorörelsen undrar hur länge det ska vara tillåtet för svenskar att betala kvinnor i fattigare länder för att bära och föda barn?

Den 16 juni bjuder Sveriges Kvinnolobby tillsammans med S-Kvinnor, Centerkvinnorna och Kvinnliga Läkares Förening in till ett webbinarium om surrogathandeln och hur Sverige kan verka för ett förbud mot all form av handel med barn och kvinnor. Media är välkomna att närvara.

MEDVERKANDE
Bronwen Reed, producent till dokumentären Damaged babies broken hearts (tbc)
Maria Dmytriyeva, Democracy Development Center, Ukraina
Sheela Saravanan, professor, Centre for Women’s Studies, School of Social Sciences, University of Hyderabadforskare, författare till boken A Transnational Feminist View of Surrogacy Biomarkets in India
Carina Ohlsson, ordförande S-kvinnor
Helena Vilhelmsson, vice ordförande Centerkvinnorna
Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnolobby (moderator)

Föranmäl dig här: Anmälningslänk

Webbinariet kommer delvis att utgå från dokumentären “Damaged babies broken hearts” som finns att se här (30 min).

pressrelease

​Kvinnoorganisationer uppmanar Ukraina att förbjuda surrogathandel

Världen chockas av bilder från en av Ukrainas största surrogatkliniker. Nyfödda barn i långa rader som skriker efter närhet när utländska beställare inte kan hämta dem på grund av stängda gränser under coronapandemin. Situationen under pandemin sätter surrogathandeln under blixtbelysning.

Idag skickar 200 kvinnoorganisationer från hela världen ett brev till Ukrainas president och uppmanar landet att förbjuda all form av surrogathandel med barn och kvinnor.

– Situationen i Ukraina visar hur den internationella surrogatindustrin utnyttjar fattiga kvinnor i länder där kvinnokroppen saknar skydd. All form av handel med barn och kvinnor i surogatindustrin måste få ett stopp, säger Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnolobby.

Läs brevet till Ukrainas president här.

pressrelease

Kvinnorörelsen välkomnar skärpt sexköpslag

Igår presenterade Regeringen nya förslag till skärpt sexköpslag. Förslagen innebär att straffen för sexköp höjs genom att böter tas bort ur straffskalan och att sexköp utomlands ska vara straffbart. Kvinnorörelsen som länge arbetat för en förstärkning av sexköpslagen förutsätter att alla partier i riksdagen som sluter upp bakom förslagen.

– De senaste dagarnas engagemang mot prostitution och kvinnors utsatthet har visat vilket stöd sexköpslagen har i Sverige. Det nya förslaget om höjt straff stämmer bättre överens med hur allvarligt svenskar ser på brottet, och ger även ökade möjligheter till resurser för polisen, säger Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnolobby.

Sveriges Kvinnolobby välkomnar särskilt förslaget om att ta bort kravet på dubbel straffbarhet vid sexköp utomlands.

– Eftersom 80 procent av svenska mäns sexköp sker utomlands är det viktigt med tillägget om straffbarhet utomlands. Det visar att kvinnor är lika mycket värda i alla delar av världen, säger Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnolobby.

För att förstärka arbetet mot prostitution och människohandel ser Sveriges Kvinnolobby även att följande insatser krävs:

1. Öronmärk resurser till polisen för arbete mot prostitution.
En förutsättning för att sexköpslagen ska fungera är att polisen får resurser att arbeta med spaning och utredning av brottet. Återupprätta polisens särskilda prostitutionsenheter i alla polisdistrikt.

2. Begränsa spridningen av pornografi och sexuella våldsskildringar.
Män som regelbundet konsumerar pornografi köper dubbelt så ofta sex som män som konsumerar mindre eller ingen pornografi. De senaste tjugo åren har pornografin blivit mer våldsam och konsumenterna fler och yngre. I Sverige tittar 41 % av unga män i stort sett dagligen. En utredning bör tillsätta för att undersöka hur spridningen av pornografi kan begränsas, framförallt till barn och unga.

3. Modernisera sex- och samlevnadsundervisningen.
En tredjedel av dömda sexköpare under 2019 var 90-talister. Det är avgörande med en modern sex- och samlevnadsundervisning som bygger på kunskap om makt, jämställdhet och våld. Ett kritiskt förhållningssätt till pornografi måste vara en utgångspunkt. 

pressrelease

​Ny rapport: Brist på arbetskraft leder inte till högre löner i kvinnodominerade yrken

Coronakrisen sätter sjuksköterskebristen i blixtbelysning, men kommer inte leda till högre löner. En ny rapport som tagits fram av Lönelotsarna i samarbete med Sveriges Kvinnolobby undersöker löneläget i några bristyrken och visar att kvinnors löner hålls nere, trots stora arbetskraftsbehov. Om politiker och arbetsgivare vill komma till rätta med orättvisa löner i välfärden och attrahera mer personal krävs långsiktiga, riktade satsningar.

Rapporten visar på betydligt lägra i löner i kvinnodominerade bristyrken än i jämförbara mansdominerade. Till exempel tjänar barnmorskor 5 200 kronor mindre än civilingenjörer, trots att dessa yrken har jämförbara arbetsförhållanden och likvärdiga krav på utbildning, färdigheter och ansvar. När de gäller de just nu så eftertraktade specialistsjuksköterskorna, till exempel Intensivvårdssjuksköterskor, har bristen varat under lång tid. Denna yrkesgrupp skulle behöva minst 1 000 kronor mer i lön per månad för att komma i nivå med jämförbara yrken.

– Vi ser hur normen att kvinnors arbete ska värderas lägre än mäns är starkare än marknadskrafterna. Det har gjort att kvinnors löner har hållits tillbaka under lång tid. Sjuk- och undersköterskor kommer alltså inte få högre löner av sig självt. För att åstadkomma detta krävs riktade satsningar mot dessa yrken, säger Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnolobby.

Sveriges Kvinnolobby och Lönelotsarna presenterar fem krav till politiker, arbetsgivare och fackförbund som gör det möjligt för kvinnors löner att komma ikapp mäns.


  1. Kraftiga investeringar i välfärden. För att undersköterskor inom hemtjänst och äldreboende ska komma i nivå med jämförbara yrken krävs 15 miljarder kronor per år.
  2. En ansvarsfull styrning gentemot, och i, regioner och kommuner. För att se till att pengarna faktiskt går till att höja lönerna.
  3. En särskild lönesatsning på välfärdens bristyrken. Låt lönerna i välfärdens bristyrken öka mer än märket.
  4. Ge Medlingsinstitutet i uppdrag att följa löneskillnader mellan likvärdiga och inte bara mellan lika yrken.
  5. Öka takten i omställningen till heltid. Heltid ska vara norm i hela välfärden och villkoren ska vara goda. 

Mer om rapporten
Rapporten jämför lönerna i några kvinno- och mansdominerade bristyrken som efter en sammantagen bedömning har jämförbara arbetsförhållanden och likvärdiga krav på utbildning, färdigheter och ansvar. Vi ser bland annat att:

  • Lönerna är genomgående lägre i kvinnodominerade bristyrken, till exempel tjänar undersköterskor i genomsnitt 28 500 kronor medan jämförbara elektriker i genomsnitt tjänar 34 300 kronor.
  • Kvinnodominerade yrken har mindre lönespridning än likvärdiga mansdominerade yrken, det vill säga lönen ligger kvar på ungefär samma nivå år efter år i kvinnoyrken.
  • Lönen för undersköterskor och grundskollärare är högre i offentlig sektor än privat sektor, det vill säga fler arbetsgivare och privata inslag leder inte nödvändigtvis till högre löner.
  • Yrkeserfarenhet har mindre betydelse för kvinnodominerade yrken än likvärdiga manligt dominerade, detta har vi mätt genom att studera ålder i förhållande till lön.
  • Utbildning lönar sig, men mest i mansdominerade yrken.

pressrelease

Kvinnoorganisationer anmäler SVT:s surrogatinslag till granskningsnämnden

SVT rapporterar ensidigt och okritiskt om hur coronakrisen hindrar svenskar från att hämta barn som beställts genom surrogatmödraskap i fattiga länder. Ingenstans nämns de stora risker som surrogatmödraskap innebär för de utsatta kvinnor som bär och föder barnen. Nu anmäler Sveriges Kvinnolobby SVT för brott mot kravet om opartiskhet. 

– SVT gör sig till en megafon för surrogatindustrin när de sprider okritiska intervjuer med surrogatföretagens kunder och jurister. Genom att ensidigt höra surrogatföretagens perspektiv bryter SVT mot granskningsnämndens krav på opartiskhet, säger Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnolobby. 

Frågan om surrogatmödraskap utreddes under förra mandatperioden. Utredningen kom fram till att surrogatmoderskap inte bör införas i Sverige. Utredningen slog även fast att handel med kvinnors reproduktivitet är oförenlig med grundläggande konventioner om kvinnors och barns rättigheter.

– Coronapandemin avslöjar än en gång att surrogatmoderskap medför risker som inte går att förutse och reglera bort. För att förhindra att ännu fler kvinnor och barn far illa måste Sverige täppa till luckorna i lagstiftningen genom att införa ett aktivt förbud mot alla former av surrogatmoderskap, säger Clara Berglund. 

En rad kvinnoorganisationer och politiska kvinnoförbund har reagerat över medias ensidiga rapportering om surrogatmödraskap. Läs mer här.

Inslagen som anmäls till granskningsnämnden sändes den 19 april i Rapport och Aktuellt.   

pressrelease

KVINNOR JOBBAR GRATIS 51 MINUTER OM DAGEN

Lönegapet mellan kvinnor och män är 10,7 procent. Baserat på en arbetsdag från klockan 8–17 då män får lön för hela dagen, innebär det att kvinnor slutar få betalt för sitt arbete klockan 16:09. Det är tre minuter mer än förra året.

Kvinnor har högre utbildning än män men lägre lön inom alla sektorer och i stort sett alla yrken på den svenska arbetsmarknaden. Varje månad tjänar kvinnor i genomsnitt 3 900 kronor mindre än män. På ett år blir skillnaden 46 800 kronor. 16:09-rörelsen är en sammanslutning av politiska kvinnoförbund, fackförbund och kvinnorörelsens organisationer som arbetar för att även kvinnor ska få lön hela dagen.

I Sverige är det olagligt att lönediskriminera och dessutom ställer lagen krav på att arbetsgivare ska genomföra en lönekartläggning varje år för att upptäcka och åtgärda osakliga löneskillnader. Men många arbetsgivare struntar i kravet eftersom brist på tillsyn och skarpa sanktioner gör det i princip riskfritt att bryta mot lagen.

– I år är det 40 år sedan det blev förbjudet att lönediskriminera, ändå fortsätter arbetsgivare betala ojämställda löner utan att det får några konsekvenser. Nu krävs hårdare tag mot de arbetsgivare som inte åtgärdar osakliga löneskillnader. Det ska kosta att lönediskriminera, säger Clara Berglund, generalsekreterare för Sveriges Kvinnolobby som är initiativtagare till samarbetet.

Sedan rörelsen bildades för åtta år sedan har klockslaget flyttats fram från klockan 15:51 till klockan 16:09. Med den förändringstakten kommer vi att nå jämställda löner först om 23 år.

För att öka takten ställer 16:09-rörelsen fyra gemensamma krav:

  • Jämställd föräldraförsäkring.
  • Ökad tillsyn och skärpta sanktioner kopplat till kravet på lönekartläggning.
  • Samma möjlighet till heltidsarbete och trygga anställningsformer.
  • Att även strukturella löneskillnader synliggörs och åtgärdas.

Bakom Lön hela dagen står 16:09-rörelsen:

Sveriges Kvinnolobby (initiativtagare), Akademikerförbundet SSR, BPW Sverige, Centerkvinnorna, Fackförbundet ST, Fastighetsanställdas Förbund, Feministiskt Initiativ, Finansförbundet, FQ Forum – Kvinnor och funktionshinder, Fredrika Bremer Förbundet, Forena – försäkringsfacket, Gröna kvinnor, Handelsanställdas förbund, Hotell- och restaurangfacket, IF Metall, Internationella Kvinnoförbundet (IKF), Kommunal, Kvinnliga Läkares Förening, Kvinnofronten, Kvinnor för fred väst, KvinnorKan, Kvinnor i Svenska kyrkan, Liberala kvinnor, LO, Miljöpartiets jämställdhets- och mångfaldskommitté, S-kvinnor, Svenska Kvinnors Vänsterförbund, Sveriges Arbetsterapeuter, Sveriges Makalösa Föräldrar, Sveriges universitetslärare och forskare (SULF), TCO, Unizon, Varken hora eller kuvad, Vision, Vårdförbundet, Vänsterpartiets kvinnonätverk, Winnet Sverige.