Hur arbetar EU med jämställdhet?

1957 infördes principen om lika lön för lika arbete i Romfördraget. Sedan dess har jämställdhet varit en del av EU:s grundläggande värderingar. Ändå återstår stora skillnader mellan kvinnors och mäns liv och villkor i Europa. Här har vi samlat information om hur arbetet för jämställdhet bedrivs på EU-nivå.

Jämställdhet i EU-kommissionen

EU-kommissionen, som kan liknas med EU:s regering, är uppdelad i olika departement, så kallade Directorates-General. Jämställdhet ligger under departementet för rättsliga frågor, DG Justice, där det finns en särskild enhet som arbetar med jämställdhetsfrågor. Helena Dalli från Malta är den kommissionär, EU:s motsvarighet till minister, som är ansvarig för jämställdhet. 2020 antog kommissionen en ny jämställdhetsstrategi som gäller fram till 2025.

Jämställdhet i Europaparlamentet

Europaparlamentet kan jämföras med riksdagen i Sverige. The Committee on Women’s Rights and Gender Equality (FEMM) är ett utskott i parlamentet som ansvarar för jämställdhetsfrågor. Evelyn Regner från Österrike är den parlamentariker som leder FEMM-utskottet. Det finns också flera svenska parlamentariker som sitter i utskottet.

EU:s jämställdhetsinstitut – EIGE

Det europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE verkar för att stärka jämställdheten mellan könen i EU. EIGE arbetar främst genom att samla in, analysera och informera om jämställdhet i EU. Varje år släpper EIGE ett årligt index som visar på utvecklingen mot jämställdhet i EU:s olika medlemsländer. Sverige brukar ofta ligga i toppen av indexet.

Europakonventionen, fördragen och stadgan

Skyddet mot diskriminering på grund av kön i EU utgår från två olika system som samspelar. Det första systemet utgörs av Europakonventionen som bygger på FN:s konventioner om mänskliga rättigheter och skyddar EU:s medborgare mot diskriminering. Alla EU:s medlemsländer har skrivit under Europakonventionen. Det andra systemet utgörs av EU:s olika fördrag och stadgan om de grundläggande rättigheterna. Fördrag är en sorts bindande avtal som EU:s medlemsländer har kommit överens om. Till exempel slår Amsterdamfördraget fast att EU ska beakta jämställdhet i all sin verksamhet. Stadgan om de grundläggande rättigheterna är bindande för EU-institutionerna och för medlemsländerna när de tillämpar EU:s lagstiftning.