Inför ett aktivt förbud mot surrogat

Utnyttja inte coronakrisen för att legalisera handeln med kvinnor och barn

Läs också vårt pressmeddelande Kvinnoorganisationer anmäler SVT till granskningsnämnden

I veckan har flera medier publicerat ömkande historier om hur beställare av surrogatmoderskap drabbats av coronakrisen. Svenskar som betalat ekonomiskt utsatta kvinnor i Ukraina för att bära och föda barn åt dem har nu svårt att få hem barnen på grund av stängda gränser. Idag skriver vi tillsammans med en rad organisationer i Göteborgsposten.

Tyvärr ser vi ännu en gång hur journalister publicerar okritiska intervjuer med surrogatföretagens kunder och jurister. Inte ett ord om hur surrogatmammorna mår, deras oro, ångest eller hälsa kopplat till att genomgå hormonbehandlingar, graviditet, förlossning och separation från det barn de burit i nio månader. Inte heller lyfts problemen på principiell nivå – att handel med kvinnors reproduktiva rättigheter strider mot internationella konventioner som Sverige undertecknat.

Frågan om surrogatmoderskap utreddes under förra mandatperioden. Utredningen kom fram till att surrogatmoderskap inte i någon form bör införas i Sverige (SOU2016:11). Risken för ekonomisk påtryckning och kommersiell handel bedömdes vara stor vid en legalisering. Utredningen slog fast att kommersiell handel med kvinnors reproduktivitet är oförenligt med grundläggande konventioner om kvinnors och barns rättigheter.

Trots detta saknas fortfarande ett aktivt förbud i Sverige. I praktiken innebär det att myndigheter idag agerar i enskilda fall utan mandat från regering och riksdag. Att den svenska regeringen inte på fyra år klarat av att sätt ned foten är ett svek mot kvinnorna och ett brott mot den svenska linjen i utrikespolitiken.

Surrogatföretag är inte sena med att utnyttja coronakrisen för att driva på för en reglering som ska underlätta verksamheten. Härom veckan skickade surrogatföretaget Tammuz ett brev till utrikesminister Ann Linde och en rad riksdagsledamöter där de efterfrågar en reglerad legalisering med motivet att detta skulle underlätta för deras kunder att få hem barn som fötts av ukrainska surrogatmödrar under coronakrisen.

Hur länge ska regeringen se mellan fingrarna på denna växande handel med kvinnor och barn? Att motverka alla former av exploatering av kvinnor borde vara en självklarhet för en feministisk regering med en feministisk utrikespolitik. Att barn inte ska göras till en handelsvara borde var en utgångspunkt när barnkonventionen blivit lag.

Sverige har ofta banat väg för barns och kvinnors rättigheter och ett jämställt samhälle. Vi har lyft principen om mänsklig värdighet och omfamnat alla kvinnors rättigheter genom vår utrikespolitik och vårt bistånd. När den tekniska utvecklingen ställer oss inför valmöjligheter som utmanar grundläggande etiska principer måste politiken kliva fram. Att våra folkvalda fortsätter att ducka i frågan antyder att rädslan för att stöta sig med en köpstark väljarbas är större än viljan att skydda kvinnor och barn från exploatering. Vi utgår från att detta inte stämmer och väntar på regeringens svar.

Alán Ali, ordförande MÄN
Aida Badeli, ordförande Grön Ungdom
Sarah Havneraas, ordförande Kristdemokratiska Kvinnoförbundet
Susanne Bergenbrant Glas, ordförande Sveriges Kvinnliga Läkares Förening
Clara Berglund, generalsekreterare Sveriges Kvinnolobby
Elsy Hedlund, ordförande Internationella Kvinnoförbundet
Tobias Hübinette, forskare Karlstads universitet
Sofia Jarl, ordförande Centerkvinnorna
Maj Karlsson, gruppledare Vänsterpartiet
Ewa Larsson, ordförande Gröna Kvinnor
Carina Ohlsson, ordförande S-kvinnor
Olga Persson, generalsekreterare Unizon
Gita Rajan, verksamhetschef och medicinskt ansvarig Wonsa
Jenny Westerstrand, ordförande Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer i Sverige, Roks
Lisa Wool-Rim Sjöblom, Svenska koreaadopterades nätverk
Gunilla Åkesson, ordförande Kvinnor i Svenska kyrkan

Foto: Natalia Medina