Debattartikeln publicerades på SVT Opinion den 13 maj 2015.

Sveriges Kvinnolobby kräver att regeringen tar ledningen för att motverka den växande handeln med kvinnor och barn genom att införa ett förbud mot surrogatmödraskap. Idag skriver vår ordförande Clara Berglund på SVT Opinion.

Samtidigt som en utredning undersöker möjligheterna att införa surrogatmödraskap i Sverige växer det globala motståndet. Sveriges Kvinnolobby kräver att regeringen tar ledningen för att motverka den växande handeln med kvinnor och barn genom att införa ett förbud mot surrogatmödraskap.

Surrogatmödraskap är ett brott mot kvinnors och barns mänskliga rättigheter och en växande internationell industri där stora summor pengar omsätts. Sveriges Kvinnolobby motsätter sig alla former av surrogatmödraskap. Vi står bakom EU-parlamentets resolution från april 2011 där det fastslås att surrogatmödraskap är ett allvarligt problem som utnyttjar kvinnans kropp och reproduktiva organ.

Förespråkare för surrogatmödraskap brukar hänvisa till så kallat altruistiskt surrogatmödraskap. Det betyder att den födande kvinnan, i teorin, inte tar emot någon form av ersättning. Men i verkligheten är det svårt att kontrollera om det har förekommit ersättningar, gåvor, sociala påtryckningar eller andra maktmedel.

I länder som tillåter altruistiskt surrogatmödraskap visar också erfarenheten att efterfrågan på surrogatbarn ökar och att en omfattande kommersiell handel förekommer. Även när det är tillåtet i det egna landet vänder sig köparna till fattigare delar av världen. Det finns ingenting som säger att så inte skulle ske även i Sverige.

Vår hållning är att det i praktiken inte är någon skillnad mellan altruistiskt och kommersiellt surrogatmödraskap. Surrogatmödraskap är alltid en form av handel, även om det går under en täckmantel av altruism. Det finns alltid en beställare, det vill säga den som ska ha barnet, en producent, det vill säga kvinnan vars hela kropp används för och vars liv regleras utifrån detta, och ett barn, en produkt, som ska byta ägare.

I debatten är surrogatmoderns situation nedtonad. Graviditet är bland det mest riskfyllda en fertil kvinna kan utsätta sig för. Många kvinnor drabbas av bäckenbottenskador med urin- eller avföringsinkontinens som följd. Depression är vanligt i samband med förlossning och kan bli långvarig. Sverige har bland den lägsta mödradödligheten i världen, men trots det dör ett tiotal mammor varje år till följd av komplikationer i samband med graviditet och förlossning. Vi tycker inte att någon har rätt att utsätta andra för sådana risker.

I Sverige pågår en statlig utredning om ofrivillig barnlöshet. Den ska bland annat ta ställning till om surrogatmödraskap ska tillåtas i Sverige och redovisas i december 2015. Sveriges Kvinnolobby anser att en legalisering av surrogatmödraskap skulle vara förödande. Det är givetvis beklagligt att alla människor som vill skaffa barn inte har möjlighet till det. Men hur stark längtan efter barn än må vara så är det ingen mänsklig rättighet att bli förälder.

Oavsett hur surrogatmödraskap regleras innebär det en syn på barn som varor och kvinnor som behållare. Det är dags att Sverige tar ledningen i det internationella arbetet för mänskliga rättigheter och inför ett förbud mot alla former av surrogatmödraskap.

Clara Berglund, ordförande, Sveriges Kvinnolobby

Mer om Sveriges Kvinnolobbys arbete mot surrogatmödraskap.