Den 25 november lämnade Sveriges Kvinnoorganisationer sitt remissyttrande över förslagen i promemorian Jämn könsfördelning i bolagsstyrelser (Ds 2016:32). Sveriges Kvinnoorganisationer ser positivt på de föreslagna förändringarna i aktiebolagslagen, men kräver fler åtgärder för att öka antalet kvinnor på ledningspositioner, hårdare krav på jämställdhet också i de kommunalt och landstingsägda bolagen samt fler och mer strukturellt inriktade insatser för att nå ett jämställt beslutsfattande och arbetsliv.
De ledande svenska företagens styrelser och ledningsgrupper har haft och har en mycket låg andel kvinnor. Kvinnor har på grund av sitt kön stängts ute från det ekonomiska beslutsfattandet och en maktbas i samhället. Viktiga beslut av betydelse för till exempel näringslivet utveckling, sysselsättningen, konsumenterna och miljön fattas därför i praktiken av män. En viktig del av regeringens jämställdhetspolitik är att bryta mansdominansen på de ledande positionerna i samhället. Utvecklingen har förvisso gått framåt de senaste åren, men det går alldeles för långsamt och det är fortfarande långt kvar tills vi når jämställdhet.
Förslaget som presenteras för att påskynda utvecklingen innebär i korthet att minst 40 procent av respektive kön ska vara representerat i en styrelse. För att se till att lagen efterlevs ska sanktionsavgifter utfärdas baserade på bolagens börsvärde. Enligt förslaget ska bolagen ha en jämn könsfördelning i styrelserna senast 2019.
Sveriges Kvinnoorganisationer välkomnar förslagen om ändringar i aktiebolagslagen och delar utredningens uppfattning om att mansdominansen på de ledande positionerna i näringslivet måste brytas. Jämställdhet i börsbolagens styrelser kan uppfattas som en symbolfråga, men faktum är att bolagsstyrelserna har en stor makt över svenskt näringsliv – en makt som undanhållits kvinnor i allt för stor utsträckning allt för länge.
Sveriges Kvinnoorganisationers anser dock att fler och mer omfattande åtgärder krävs för att ett jämställt beslutsfattande och arbetsliv ska uppnås. Vi efterlyser till exempel tydligare krav på rapportering kring jämställdhetsplaner och uppföljning samt att utfärdade sanktioner gentemot bolag som inte uppfyllt lagens krav redovisas i årsredovisningar. Sveriges Kvinnoorganisationer anser också att hårdare krav på jämställdhet måste ställas även i de kommunalt och landstingsägda bolagen då dessa bedriver en central verksamhet och det är ytterst skattebetalarna som äger bolagen.
I remissyttrandet framhåller Sveriges Kvinnoorganisationer också att fler och mer strukturellt inriktade insatser behövs för att nå ett jämställt beslutsfattande och arbetsliv. Individualiserad föräldraförsäkring, rätt till heltid, och uppvärdering av kvinnodominerande branscher och sektorer är viktiga åtgärder som skulle komma fler kvinnor till del. Utöver insatser för att öka kvinnors makt och inflytande i näringslivet krävs ett mer aktivt arbete för att öka jämställdheten i företagens kärnverksamhet.
LÄS VÅRT YTTRANDE HÄR
Sveriges Kvinnoorganisationer fungerar som remissinstans till riksdag och regering. Våra remissyttranden hittar du här.