Möt krisen med satsningar på jämställdhet!

En version av denna debattartikel publicerades i Dagens Arena 2020-04-15

Sverige står just nu inför den mest genomgripande krisen i modern tid. De åtgärder som sätts in för att begränsa och hantera spridningen av COVID-19 innebär en stor påfrestning för ekonomin i Sverige och världen. Inför utformandet av en ekonomisk politik i följderna av krisen hoppas vi att Sverige lär av misstagen efter tidigare ekonomiska kriser, och satsar på välfärd och ökad jämställdhet. 

För att möta krisen krävs jämställda satsningar och satsningar på jämställdhet. Här är Sveriges Kvinnolobbys fem förslag.

  1. Jämställdhetssäkra budgeten och den ekonomiska politiken
    Säkerställ att varje åtgärd, satsning och besparing, beaktar kvinnors och mäns behov och effekten för jämställdheten. Detta kallas jämställdhetbudgetering och handlar om att tillgodose hela befolkningens behov istället för att mest resurser går till de som brukar få mest eller skriker högst.När samhällets system sätts under press och den ekonomiska krisen knackar på dörren är det särskilt viktigt att fatta rättvisa, långsiktiga och effektiva beslut om hur samhällets gemensamma resurser ska användas. Då är jämställdhetsbudgetering en viktig hjälp för finansministrar och kommunalråd runt om i landet.
  2. Kraftiga investeringar i vård, omsorg och skola
    Finanskriser bemöts ofta med nedskärningar i skola, vård och omsorg. Så skedde i mitten av 90-talet och i viss mån även 2008. Konsekvenserna drabbade särskilt kvinnor då de utgör merparten av välfärdens anställda och samtidigt tar större ansvar för barns och anhörigas omsorg och därför är mer beroende av gemensamt finansierad sådan. När Sveriges Kvinnolobby granskade politiken efter finanskrisen 2008 fann vi att jämställdheten och kvinnor som grupp hade fått stå tillbaka (Kvinnorna och krisen, 2013).Idag har Sverige en närmast anorektisk välfärd, utan marginaler. Underbetalda och överbelastade medarbetare springer mellan elever, patienter och brukare. Sjukskrivningarna inom vård- och omsorgsyrken har ökat. Istället för ytterligare nedskärningar krävs kraftiga investeringar. Behovet av arbetskraft är stort och växande. En lärdom från corona bör också vara att det måste finnas en viss överkapacitet i sjukvården. En uppskattning från LO, innan krisen, är att det behövs investeringar i välfärden om 100 miljarder under mandatperioden.
  3. En framtida skattereform måste öka jämställdheten
    Sedan 1980-talet har inkomstskillnaderna mellan könen ökat i Sverige. Orsaken är framförallt ökade kapitalinkomster. Den senaste Långtidsutredningen förutspår att trenden fortsätter till 2035.Samtidigt förs en ekonomisk politik som upprätthåller och spär på den ekonomiska ojämställdheten. Det gällde budgeten för 2019 som utgår från Moderaternas och Kristdemokraternas budgetmotion. Men det gäller också budgeten för 2020 som regeringen förhandlat fram med Centerpartiet och Liberalerna. Fortsatta jobbskatteavdrag och avskaffad värnskatt gynnar män mer än kvinnor.

    För att minska samhällets sårbarhet, oavsett om det handlar om finanskriser eller pandemier, måste den inslagna vägen brytas. Januariavtalets fjärde punkt handlar om en ny omfattande skattereform. En utgångspunkt bör vara att ett nytt skattesystem ska bidra till att kvinnor och män i lika hög utsträckning är ekonomiskt självständiga livet ut.

  1. En aktiv arbetsmarknadspolitik för fler kvinnor i arbete
    Tack vare en medveten politik, som individualiserat inkomstskatten och gjort det lättare att förena arbete med föräldraskap, har Sverige EU:s högsta sysselsättningsgrad bland kvinnor. Det har tjänat vår ekonomi väl. Kvinnor arbetar och betalar skatt och bidrar till landets tillväxt och utveckling.Samtidigt kvarstår stora skillnader, och det kostar. Om kvinnor arbetade heltid i samma utsträckning som män skulle Sveriges BNP öka med cirka 500 miljarder per år. Om utrikes födda kvinnor arbetade i samma utsträckning som inrikes födda kvinnor skulle de offentliga finanserna stärkas med 37 miljarder kronor.

    För att klara en finansiell kris och bygga ekonomin starkare krävs en aktiv arbetsmarknadspolitik som styr mot ökad sysselsättning och heltidsarbete för både kvinnor och män. När varslen ökar blir detta viktigare än någonsin. För att få fler utrikesfödda kvinnor i arbete krävs att effektiva stöd riktas till kvinnor och kvinnodominerade yrken.

  1. Satsa på kvinnors företagande
    De branscher där många nu varslas är branscher där många utrikesfödda kvinnor arbetar, såsom hotell- och restaurangbranschen. När regeringen genomför satsningar på och åtgärder för näringslivet för att bemöta den ekonomiska krisen krävs ett genomgående jämställdhetsperspektiv. Lånegarantier för små och medelstora företag måste komma kvinnors företag till del. Direkta stöd måste riktas mot de branscher där kvinnor arbetar och driver företag i lika stor utsträckning som till mansdominerade sådana.

Med siktet inställt på jämställdhet kan regeringen navigera framåt. En ekonomisk kris är inte en ursäkt att slippa utan en anledning att till fullo leva upp till åtaganden om jämställdhet.