Vårbudget 2021: Var är jämställdhetsperspektivet Magdalena Andersson?

Regeringen vill använda kraften i svensk ekonomi för att genomföra en kraftfull grön återstart, men glömmer än en gång bort jämställdheten. Trots att det sedan länge är känt att coronapandemin slagit hårt mot stora kvinnogrupper är vårbudgetens analyser och prognoser könsblinda i stora delar. Det innebär att de ekonomiska satsningarna varken blir träffsäkra eller rättvisa.

– När ekonomin och samhället pressades av pandemin glömdes jämställdheten bort. Vårbudgeten innebar en chans till en jämställd återstart. Det är en besvikelse att regeringen inte tagit den chansen, säger Clara Berglund generalsekreterare för Sveriges Kvinnolobby.

Sveriges Kvinnolobby efterfrågar en offensiv ekonomisk politik för ökad jämställdhet med bland annat följande satsningar:

  1. En jämställd återstart Uppföljningar visar att regeringens stöd till enskilda firmor fördelats i oproportionerligt hög grad till företag som drivs av män. Alla stöd måste nu följas upp och snabbt justeras i de fall som de fördelas ojämställt. Regeringens jobbsatsningar är välkomna, men utan aktiv styrning kommer resurser och insatser i högre grad gå till män. Det krävs riktade medel och en tydlig styrning av befintliga insatser för att framför allt fler utrikesfödda kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning ska få möjlighet till arbete och för att stödja kvinnors företagande.
  2. Ekonomiska tillskott ska gå till personal och patienter Det är ett viktigt besked att regeringen skjuter till resurser till regionerna för att klara av pandemin och den växande vårdskulden. Men hittills har en stor del av resurserna hamnat som överskott i bokföringen istället för att nå verksamheterna. Det är orimligt att kvinnosjukvården möter besparingskrav samtidigt som regionerna bokför stora överskott. Sjukvården behöver långsiktiga investeringar som riktas till högre löner och bättre villkor för de anställda och en god vård för patienterna. När vårdskulden betas av måste regionerna och regeringen se till att kvinnors vårdbehov prioriteras lika högt som mäns.
  3. Stoppa våldspandemin med långsiktiga åtgärder Det är bra och nödvändigt att regeringen förstärker resurserna till bland annat kvinnojourer. Jourerna är ett livsviktigt skyddsnät för kvinnor och barn som utsätts för våld, men de behöver långsiktiga resurser för att planera och bedriva sin verksamhet. Det behövs även öronmärkta resurser till polisens arbete mot sexualbrott och regelbunden kompetenshöjning i frågor som rör sexualbrott och mäns våld mot kvinnor för personal inom rättsväsendet och för alla offentligt anställda som möter medborgare.