I valrörelsen lovade Stefan Löfven att under sitt första år som statsminister återinföra årliga lönekartläggningar, men regeringen har inte uppfyllt vallöftet.

Sveriges Kvinnolobby driver tillsammans med 15:56-rörelsen krav på att återinföra årliga lönekartläggningar. Tidigare skulle alla företag med fler än tio anställda göra lönekartläggningar varje år, men sedan 2008 gäller att bara arbetsplatser med fler än 25 anställda behöver göra lönekartläggningar vart tredje år.

Det har visat sig att där lönekartläggningar görs är skillnaden mellan män och kvinnors löner mindre än där metoden inte används. Men trots att lönekartläggningar bevisligen är ett effektivt verktyg för att minska orättvisa löneskillnader mellan kvinnor och män valde Alliansregeringen att lätta på kraven.

I valrörelsen lovade Stefan Löfven att under sitt första år som statsminister återinföra årliga lönekartläggningar, men löftet har inte uppfyllts. Demokratiminister Alice Bah Kuhnke säger till Ekot att frågan just nu bereds i regeringskansliet, och att de ska återkomma till riksdagen med ett förslag. Hon får kritik från tidigare jämställdhetsministern Maria Arnholm (Fp) som tycker att det är konstigt att regeringen inte har levererat något lagförslag.

– Löneskillnaderna mellan män och kvinnor är fortfarande alldeles för stora. Det är svårt och tar lång tid att göra något åt det. Men en sak som man vet fungerar är lönekartläggningar. Jag har svårt att förstå riktigt vad de väntar på, säger Maria Arnholm till Ekot.

15:56-rörelsen fortsätter att pressa på för att regeringen ska prioritera frågan om jämställda löner genom kampanjen Lön hela dagen. Fortfarande får kvinnor lägre ingångslöner än män och denna orättvisa förstärks genom hela arbetslivet. Vi kräver årliga kartläggningar och kontrollfunktioner som ser till att de efterlevs.