Remissvar: Nya regler för skolor med konfessionell inriktning

Läs hela Sveriges Kvinnolobbys remissvar till betänkandet Nya regler för skolor med konfessionell inriktning, SOU 2019:64

Övergripande kommentar

I det svenska skolsystemet med fritt skolval, fri etableringsrätt och skolpeng som följer eleven innebär konfessionella skolor att barn delas upp baserat på religiös bakgrund. I praktiken betyder det att elever enbart träffar barn och pedagoger med samma religiösa bakgrund. Uppdelningen motverkar skolans jämställdhets- och jämlikhetsuppdrag och förstärker segregation i samhället.

I ett skolsystem som delar upp elever efter religion blir det omöjligt att säkerställa att alla flickor och pojkar får samma möjligheter och villkor när det gäller utbildning, studieval och personlig utveckling så som det jämställdhetspolitiska delmålet om jämställd utbildning anger. Sveriges Kvinnolobbys uppfattning är därför att det i grunden är olämpligt med skolor med konfessionell inriktning. Utredningens förslag om anmälningsplikt, skärpta krav på frivilligt deltagande och införande av demokratikriterier är vällovliga men inte tillräckliga.

Skolans roll är att ge flickor och pojkar kunskap om alla religioner och tillåta barn att själva bilda sig en egen religiös uppfattning. Konfessionella inslag i utbildningen riskerar att inskränka barns frihet att själva och utan påtryckningar söka, välja och välja bort religiösa eller andra livsåskådningar. Enligt grundlagen lyder alla som utför en offentlig uppgift under principer om opartiskhet och saklighet. En skola som vilar på en specifik religiös uppfattning kan omöjligt förhålla sig opartiskt och sakligt till elever som bekänner sig till andra livsåskådningar eller kan opartiskt och sakligt ge elever kunskap om andra religioner i undervisningen.

Att ett förbud mot skolor med religiös inriktning skulle strida mot Europakonventionen eller religionsfriheten menar vi är en orimlig tolkning. Precis som utredningen konstaterar finns inget hinder för barn och elever inom en verksamhet med icke-konfessionell inriktning att utöva sin individuella religionsfrihet genom att till exempel be måltidsbön, eller att skolan tillhandahåller ett bönerum där eleverna själva kan be. Inte heller innebär ett förbud något hinder för näringsfriheten, då det står var och en fritt att inrätta och driva utbildningsinstitutioner med konfessionella inslag, så länge undervisningen sker utanför skoltid.

Sveriges Kvinnolobby anser att utredningen haft ett bristande jämställdhetsperspektiv och inte tar upp konsekvenser vad gäller hedersrelaterat våld och förtryck mot flickor.