RO friar Club Privés strippbilsreklam – tydligt att självsanering inte räcker!

Reklamombudsmannen (RO) har beslutat att fria reklam för Club Privés strippbilar med motiveringen att dessa har en tydlig koppling till Club Privés verksamhet och inte är kränkande för kvinnor. Detta trots att samma bilar tidigare i år fällts av RO som då ansåg att reklamen var både stötande och könsdiskriminerande. Detta tydliggör än en gång att branschens självreglering inte är tillräcklig och att en lag mot könsdiskriminerande reklam behövs.

I januari i år fällde RO en reklam för strippklubben Club Privé som synts på en av deras bilar som kör runt i Stockholm. RO skrev då:

”Opinionsnämnden finner att den anmälda reklamen har ett rent pornografiskt innehåll där nakna kvinnor fram­ställs som sexobjekt i utmanande poser. (…) Reklamen har exponerats på ett påträngande sätt i det offentliga rummet. (…) Det kan enligt nämnden antas att reklamen väcker anstöt hos många som ser reklamen. Den är därför stötande och strider mot artikel 1 första stycket i ICC:s regler. (…) Vid en samlad bedömning av dessa omständigheter, där nämnden lägger särskild vikt vid sättet som reklamen visats på, finner nämnden att reklamen framställer kvinnorna som rena sexobjekt på ett sätt som kan anses kränkande för kvinnor i allmänhet. Reklam­en är därför könsdiskri­min­erande och strider därmed mot artikel 4 första stycket i ICC:s regler.”

Eftersom RO saknar möjlighet att utfärda rättsliga sanktioner får deras fällningar dock inga konsekvenser och Club Privé har kunnat fortsätta med sin reklam. Detta har lett till flera nya anmälningar. När RO nyligen prövade en ny anmälan för reklam som synts på en av strippklubbens bilar har RO dock ändrat sin bedömning och beslutat att fria Club Privé.

I den nya bedömningen skriver RO:

”Nämnden finner i och för sig att kvinnorna, genom sin klädsel, framställs som sexobjekt. Framställningen av kvinnorna har dock en tydlig koppling till den marknadsförda tjänsten striptease. Inte heller framställningen i övrigt kan anses vara kränkande för kvinnor i allmänhet. Reklamen som sådan är därför inte könsdiskriminerande i reglernas mening och strider därmed inte mot artikel 4 första stycket i ICC:s regler.”

Det här visar på flera svagheter i det nuvarande svenska självreglerande systemet. Den första svagheten är förstås avsaknaden av lagstiftning och sanktioner. Trots att RO tidigare i år fann att Club Privés reklam var stötande och könsdiskriminerande kunde Club Privé välja att fortsätta med reklamen. Detta eftersom RO inte har makt att vare sig utfärda ekonomiska sanktioner eller avbryta reklamkampanjer.

En annan svaghet är godtyckligheten i RO:s bedömningar – reklam som fällts en gång kan frias nästa gång, trots att reklamen är i princip den samma och riktlinjerna ser likadana ut.

Ytterligare ett problem är att annonsörer kan komma undan med sexistisk reklam med hänvisning till att varan eller tjänsten i sig är sexistisk, vilket förstås är väldigt paradoxalt. Ska stereotypa, sexualiserande och objektifierande bilder kunna spridas hur som helst med argumentet att produkten som säljs är sexistisk i sig? Borde det inte tvärtom anses vara en dubbel kränkning att både sälja en sexistisk produkt och dessutom marknadsföra den med sexistiska medel?

Samtliga dessa problem kan begränsas genom lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam. Sådana lagar finns redan i våra nordiska grannländer och Norges lag inkluderar även produkter och tjänster som i sig kan räknas som könsdiskriminerande. Lagen bör ha en myndighet med tillsynsansvar och allmänheten ska ges information om lagen och hur man anmäler.

Det är oerhört allvarligt att dessa bilder tillåts finnas i det offentliga rummet utan att vi har möjlighet att välja bort dem. Men det är möjligt för städer och kommuner att reglera vilken reklam som får synas i gemensamma utrymmen. Trondheim och London är två städer som nyligen infört regleringar mot lättklädd och retuscherad reklam. Vi hoppas att svenska städer följer efter!

Läs mer om vår kampanj Reklamera mot könsdiskriminerande reklam här.

Läs mer om hur en lagstiftning bör utformas i rapporten ”Sexism på köpet”.

Hela RO:s yttranden om Club Privés reklam finns att läsa här och här.