Elina Nilsson har i sin masteruppsats i genusvetenskap vid Uppsala Universitet intervjuat surrogatmödrar i Thailand. Studien visar att både surrogatmödrar och beställande par och individer ofta känner stor oro under tiden som barnet växer i magen. Frågor och tankar kring huruvida surrogatmodern kommer att ångra sig är vanliga bland beställarna, och surrogatmödrarna oroar sig ofta för vad som kommer att hända med barnen efter att de lämnats bort.

Elina Nilsons studie visar att surrogatklinikerna i Thailand främst anpassar sina procedurer för att minimera risken att mamman ska vilja behålla barnet och därmed stilla beställarnas oro. Till exempel kunde de låta bli att visa barnet för surrogatmamman efter födseln för att hon inte skulle få känslor för barnet.

Nilssons studie visar även att valet att bli surrogatmamma påverkas av pengar och att surrogatmödraskapet ofta innebär ojämna maktrelationer, där globala köns-, etnicitet och klasstrukturer samverkar och surrogatmammorna ofta hamnar i underläge.

I handeln med surrogatmödrar blandas pengar och kontrakt med känslor, sociala normer och kulturella identiteter, där surrogatmammorna ofta verkar dra det kortaste strået. Deras hälsa riskeras och deras åsikter, känslor och behov nedprioriteras till förmån för beställarna. I många fall får de beställande paren och individerna bestämmanderätt över surrogatmammans kropp. Surrogatmödraskap, och följderna av det, blir än mer komplicerat när rådande strukturer kring ekonomi, klass, kön och etnicitet samverkar på ett globalt plan.

Läs intervjustudien i sin helhet här.