Sveriges Kvinnolobby kommenterar budgeten: Den ekonomiska ojämställdheten består

Regeringens och samarbetspartiernas rekordbudget innehåller satsningar på mer än 100 miljarder kronor för 2021. Det borde med andra ord finnas gott om utrymme för att vrida tillbaka de ekonomiska skillnaderna mellan könen som vuxit två år i rad. Men tyvärr tar regeringen inte chansen att utmana den ekonomiska ojämställdheten.

Nästa års budget innebär myrsteg i rätt riktning. Enligt finansplanen ökar budgetens reformer den individuella disponibla inkomsten med 0,9 procent för kvinnor och 0,8 procent för män. När även välfärdstjänster räknas in ökar kvinnors inkomster till 1,6 procent och mäns till 1,4 procent. De senare siffrorna förtjänar dock att ifrågasättas.

Subventioner av välfärdstjänster, hur viktiga de än må vara, räknas vanligen inte som inkomster. Att kvinnor tar del av mer välfärdstjänster som i högre grad subventioneras är är ett utfall av ett ojämställt samhälle och bör inte beskrivas som en politik för ökad ekonomisk jämställdhet. När så ändå görs kan det se ut som att inkomstskillnaderna minskar när de i själva verket består eller ökar.
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Sveriges Kvinnolobby kommenterar några satsningar ur budgeten för 2021

Satsa mer på välfärden
En god och tillgänglig välfärd är en förutsättning för ett jämställt samhälle. I budgeten för 2021 får kommuner och regioner 28,6 miljarder kronor i ökade generella anslag och riktade bidrag som ska förstärka äldreomsorgen och bidra till att beta av vårdskulden med mera. Det hade varit en stor satsning vilket år som helst, men som andel av årets rekordstora budget och sett till att vården och omsorgen är underfinansierad från början samtidigt som behoven ökar är det inte tillräckligt. Finansdepartementet har själva uppskattat att 90 miljarder saknas fram till 2026 för att bibehålla dagens standard i välfärden, och det var innan coronapandemin.

Sveriges Kvinnolobby menar att satsningarna på välfärden behöver utökas och förlängas och att en stor del av pengarna ska gå till högre löner och bättre villkor i välfärdens kvinnodominerade yrken. Den hållbarhetsbonus om 195 miljoner kronor som ska gå till att göra vårdyrken mer hållbara och attraktiva är allt för kortsiktig. Istället för att arbetsgivare ska ansöka om pengar till projekt krävs breda satsningar på bättre arbetsmiljö och arbetsvillkor i hela sektorn, det om något skulle bidra till att trygga välfärdens kompetensförsörjning.

Skattesänkningar måste jämställdhetssäkras
Budgetpropositionen innehåller en tvådelad sänkning av inkomstskatten på sammanlagt 13,5 miljarder kronor. Den första delen ger upp till 1500 kronor mindre i skatt för alla inkomsttagare. Att genomföra en skattesänkning i kronor istället för procent kan vara ett sätt att utjämna ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män. 1500 kronor gör större skillnad för den som tjänar mindre, som oftare är en kvinna, än för den som tjänar mer, som oftare är en man.

Detsamma kan dock inte sägas om del två som likt tidigare jobbskatteavdrag riktas till dem som arbetar. Vilket utfall en sänkning kommer att leda till för kvinnor och män har inte beräknats eftersom den exakta utformningen ännu inte är klar. Regeringen menar att sänkningen särskilt ska riktas till låg- och medelinkomsttagare, varav många är kvinnor. Men eftersom män tjänar mer än kvinnor finns fortfarande en risk att män får mer i plånboken även med ett mindre procentuellt avdrag, såsom varit fallet med tidigare jobbskatteavdrag.

Totalt sänker regeringen skatten med 30 miljarder, när sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga och investeringsavdrag för företag räknas in. Om sänkningarna, som just nu är tillfälliga, skulle förlängas riskerar den offentliga sektorns intäkter att kraftigt minska och de viktiga välfärdssatsningar som görs i år och kommande budgetar att gröpas ur.

Fler reformer för att få kvinnor i arbete behövs
Coronakrisen har slagit hårt mot besöksnäring och handel där många kvinnor arbetar. Unga kvinnor tillhör en av de grupper som har drabbats av flest varsel. Även om fler än befarat har fått behålla sina jobb är läget på arbetsmarknaden fortsatt allvarligt. Därför är förlängningen av höjningen i A-kassan en viktig åtgärd för många kvinnor.

Utrikes födda kvinnor är en grupp som redan stod långt från arbetslivet redan innan pandemin. I budgeten för 2021 får Arbetsförmedlingen 100 nya miljoner för att genomföra intensivåret för nyanlända. Studieförbunden får 50 miljoner kronor per år i två år för att kunna fortsätta bedriva viktiga studie- och yrkesförberedande insatser för att utrikes födda kvinnor. I budgeten finns också fler extratjänster och arbetsmarknadsutbildningar. Extratjänster kan vara en väg in i kvinnodominerade yrken i vård och omsorg och är den enda av alla etableringsinsatser som har haft en jämn könsfördelning.

I övrigt gör regeringen relativt få rena arbetsmarknadsåtgärder. Istället genomförs bland annat en kostsam (9 miljarder) och kritiserad sänkning av arbetsgivaravgifter för unga och investeringar i grön återhämtning. Totalt bedömer regeringen att budgetens reformer ska leda till 75 000 nya jobb. Sveriges Kvinnolobby önskar en prognos över hur många av dessa jobb som kommer att gå till kvinnor respektive män och vilka effekter som kan väntas på jämställdheten i samhället.

Reformera pensionssystemet på riktigt
Budgeten för 2021 innehåller ett tillägg på upp till 600 kronor per månad för pensionärer som har en inkomstgrundad allmän pension på mellan 9 000 och 17 000 kronor. Därutöver förstärks det förhöjda grundavdraget samtidigt som skatten för pensionärer än en gång sänks.

Flera av åtgärderna beräknas gynna kvinnor mer än män, men effekterna är inte tillräckligt stora för att kunna utjämna de stora skillnader i pension som finns mellan könen. Pensionssystemet är från början underfinansierat och bidrar till att utöka ekonomiska skillnader mellan kvinnor och män. Att ha arbetat ett helt liv lönar sig inte tillräckligt för kvinnor samtidigt som kvinnor som inte har arbetat lika många år, till exempel för att de har tagit hand om barn eller för att de har invandrat till Sverige, riskerar att bli beroende av män för sin försörjning eller eller hamna i fattigdom. I stället för att lappa och laga borde pensionssystemet reformeras från grunden.

Fler satsningar i korthet

  • Höjt underhållsstöd till ensamstående föräldrar. En viktig åtgärd som kommer att göra stor skillnad för ensamstående mammor.
  • 3,5 miljarder i omställningsstöd för enskilda firmor. Det är viktigt att även enskilda firmor, som är den vanligaste formen för kvinnor att driva företag i, får del av omställningsstödet.
  • En nationell institution för mänskliga rättigheter inrättas. Den nya myndigheten bör särskilt beakta kvinnors och flickors rättigheter och arbetet måste samordnas med existerande myndigheters uppdrag.
  • Nationellt kunskapscentrum mot hedersförtryck bildas. Sveriges Kvinnolobby välkomnar att Länsstyrelsens arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck blir mer långsiktigt.
  • Satsningar på regionalt och lokalt arbete mot mäns våld. Länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot kvinnor och kommunernas arbete med att förebygga att förbrytare återfaller förstärks. Sveriges Kvinnolobby kräver att även kvinno- och tjejjourena ska få en mer långsiktig finansering.
  • Ytterligare medel till förlossningsvården. Förlossningsvården är sedan länge eftersatt, en stor del av pengarna bör gå till att anställa fler barnmorskor.
  • Ökade resurser mot psykisk ohälsa. Den ökande psykiska ohälsan bland tjejer och unga kvinnor måste tas på allvar, särskilt viktigt är att belysa sexuella övergrepp och tjejers utsatthet på nätet.
  • 10 000 fler poliser till 2024 och skärpta straff. Polisens arbete mot gängvåld får inte ske på bekostnad av arbetet mot kvinnofridsbrott och sexualbrott, här behövs motsvarande satsningar och öronmärkta medel.

Varje år granskar Sveriges Kvinnolobby regerings budget ur ett jämställdhetspersperspektiv. Läs mer om vårt arbete med budgetgranskning här!