Vi kräver mer av en feministisk budget

Debattartikeln publicerades den 22 april på Dagens Arena.

Feministiska vårtecken i budgeten – men den ekonomiska ojämställdheten består. Vi välkomnar ökad bemanning i äldreomsorgen, ökat underhållsbidrag, mer tillgänglig barnomsorg på obekväm arbetstid och ökade resurser till förlossningsvården. Men för att på allvar förändra de strukturer som konsekvent missgynnar kvinnor krävs fler och mer strukturellt inriktade reformer.

Regeringen slår i sin budget fast att en feministisk grundsyn ska prägla den ekonomiska politiken. Med en sådan ambition borde ett huvuduppdrag vara att utjämna de ihållande ekonomiska skillnaderna mellan män och kvinnor.

Gapet mellan kvinnors och mäns inkomster har ökat de senaste åren, bland annat till följd av jobbskatteavdragen som tillfallit män i högre utsträckning än kvinnor. I åldersgruppen 20-64 har männens inkomstskatter sänkts med sammanlagt 207,7 miljarder kronor under perioden 2007-2012.

Motsvarande siffra för kvinnor är 169,9 miljarder kronor, vilket innebär att 22 procent mer av skattesänkningarna har tillfallit männen än kvinnorna. Bland personer över 65 år är skillnaderna ännu större, där fick män som grupp hela 40 procent mer än kvinnor som grupp.

Jobbskatteavdraget har också inneburit mindre skatteintäkter och därmed lägre finansiering till vård, skola och omsorg som kvinnors ekonomiska självständighet är starkt beroende av. För att vårbudgeten ska kunna kallas feministisk borde avskaffandet av jobbskatteavdraget, som i sig är en mekanism som förstärker skillnaderna mellan kvinnor och män, ha prioriterats.

Sveriges Kvinnolobby ser positivt på att regeringen vill avskaffa vårdnadsbidraget, ett bidrag som till stor del använts av mödrar med låga inkomster. Men vi saknar satsningar för att öka såväl sysselsättningsgrad som arbetskraftsdeltagande för kvinnor generellt och särskilt för utrikes födda och nyanlända kvinnor. Regeringen konstaterar i vårpropositionen att det tar längre tid för kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden, men presenterar inga satsningar riktade specifikt till kvinnor.

Villkoren och lönerna inom vård- och omsorgssektorn är ett annat område som inte prioriteras tillräckligt. Ofrivilligt deltidsarbete är en viktig förklaring till kvinnors lägre inkomster och pensioner. Här krävs lagstiftning om rätt till heltid och mer långsiktiga satsningar på arbetsvillkoren.

En av de viktigaste uppgifterna för den feministiska regeringen är att se till att föräldraledigheten delas jämställt. Det skulle leda till en jämnare fördelning av det obetalda arbetet och till att kvinnors arbetsvillkor förbättrades med avseende på bland annat löner och karriärutveckling.

Att en tredje månad reserveras för vardera föräldern måste ses som ett steg mot en individualisering. Men regeringen måste också se över flexibiliteten och ersättningsprinciperna i föräldraförsäkringen. En allt för flexibel försäkring öppnar för fler möjligheter för kvinnor att stanna hemma med sina barn och hamna utanför eller vara frånvarande från arbetsmarknaden i långa perioder. Föräldraförsäkringen fungerar då som en inlåsningsmekanism, särskilt för kvinnor med låga eller inga inkomster.

Sveriges Kvinnolobby välkomnar den feministiska regeringens ambitioner. Inför höstbudgeten höjer vi förväntningarna ytterligare. För att komma åt den ekonomiska ojämställdheten mellan kvinnor och män krävs konkreta åtgärder som också måste få kosta pengar. Nedräkningen har börjat.

Clara Berglund, ordförande, Sveriges Kvinnolobby
Johanna Dahlin, ansvarig budgetgranskning, Sveriges Kvinnolobby

Sveriges Kvinnolobbys granskning av vårbudgeten 2015.